<p>During the past few years a vast amount of research has been done to increase the understanding of the complex ecosystem of the Baltic Sea. Modelling and simulations are important tools to increase knowledge of the system. A suitable model must be simple to use and the parameters and variables needed in the model must be easy to access.</p><p>In this paper a dynamical mass-balance model, CoastMab, which is validated for smaller coastal areas, has been used to predict concentrations and transports of phosphorus in three large coastal areas - the Gulf of Finland, the Gulf of Gdansk and the Gulf of Riga. CoastMab uses ordinary differential equations to regulate inflow, outflow and internal flows. To reflect seasonal variations in temperature and different types of flows the model has a temporal resolution of a month. The main purposes of this paper have been to evaluate CoastMab, predict the concentrations and the transports of phosphorus in each coastal area and to analyse how much and why the results differ from empirical data.</p><p>The performed simulations show the importance of a correct calculation of the wave base. This is due to its influence on the division between surface and deep water as well as the division of areas of accumulation and areas of erosion and transport. The retention times of surface and deep water calculated by the model also is of great importance because of their direct influence on the flow of water between the study area and the sea outside the area. This together with the concentration of phosphorus determines the flow of phosphorus in and out of the study area.</p><p>The dynamical mass-balance model is considered to work well in the three studied areas even though the areas are outside the model domain in several respects. Even if the predictions of the phosphorus concentration in the gulf of Riga was less accurate than in the other study areas, the prediction was inside the interval of standard deviation that has been calculated from empirical data. The major flow of phosphorus in the model was in the cross section between the Baltic proper and the modelled coastal area.</p><p>Since the model is easy to use and requires only a small number of obligatory input variables it would be appealing to continue development of the model to handle coastal areas of the same size and larger than the study areas in this paper.</p> / <p>Under senare år har mycket forskning utförts för att öka förståelsen av det komplexa ekosystem Östersjön utgör. Viktiga redskap för att öka förståelsen för systemet är modellering och simulering. För att en modell ska vara lämplig att använda är det viktigt att den inte är för komplicerad och att de parametrar och variabler som används i modellen är lättillgängliga.</p><p>I detta arbete har en dynamisk massbalansmodell, CoastMab, som är validerad för mindre kustområden använts för att modellera fosforkoncentrationer och fosforflöden i tre större kustområden - Finska viken, Gdanskbukten och Rigabukten. CoastMab reglerar genom ordinära differentialekvationer inflöden, utflöden och interna flöden. För att kunna hantera säsongsvariationer i temperatur och olika typer av flöden har modellen en temporär upplösning på en månad. Syftet med arbetet har främst varit att se hur väl CoastMab predikterar fosforkoncentrationen och fosforflöden inom respektive område, samt att analysera hur mycket och varför prediktionerna skiljer sig från empiriska data.</p><p>De simuleringar som utfördes visade att djupet på den teoretiska vågbasen, som modellen beräknar, är av stor betydelse eftersom den i sin tur bestämmer fördelningen yt- och djupvatten samt fördelningen av ackumulationsbottnar och erosions- och transportbottnar. De utbytestider för yt- och djupvatten som modellen beräknar är också av största vikt eftersom de har en direkt inverkan på vattenflödet mellan studerat område och havet utanför, vilket i sin tur tillsammans med fosforkoncentrationen bestämmer fosforflöden in och ut ur det studerade området.</p><p>Den dynamiska massbalansmodellen kan anses fungera väl för samtliga tre studerade områden, trots att de ligger utanför modellens domän i flera avseenden. Även om prediktionen av fosforkoncentrationen i Rigabukten blev sämre än för de två övriga områdena, låg prediktionen inom det intervall för standardavvikelsen som beräknats utifrån empiriska data. De största fosforflödena i modellen förekom för samtliga områden i gränssnittet mellan egentliga Östersjön och det modellerade kustområdet.</p><p>Enkelheten i att använda modellen och det låga antalet obligatoriska drivvariabler gör att den är väl värd att utveckla för att hantera områden av samma eller större storlek än de nu studerade områdena.</p>

Geophysical surveys in the Gulf of California provided the data to construct contour maps of bathymetry, free-air anomalies and total field magnetic anomalies for the area north of 27° N. Major faults such as the Ballenas- Salsipuedes, Tiburón, Guaymas, and the South Cerro Prieto are clearly observable on these maps. Spectral analysis, using 2-D Fast Fourier Transform methods, of the magnetic anomalies north of 29° N, allowed the identification of at least three distinct magnetic source horizons. The shallowest depth magnetic horizon, with an average depth to the top of 3.1 km below sea level, is interpreted as the top of the magnetic basement. The intermediate depth magnetic horizon, with an average depth to the top of 5.3 km below sea level, may represent either a lithological discontinuity in continental crust, or a transition zone characterized by the intrusion of igneous rocks, faulting, and fracturing associated with rifling processes. Some lineaments observed in the contour map on this horizon are oriented about 15° counterclockwise from the expected orientation of faults. Other lineaments are almost perpendicular to those faults. The deepest magnetic horizon is not apparent at all locations. Computed depths to the bottom of the magnetized crust average 11.5 km below sea level. The depth to the bottom of the magnetic crust is interpreted as the depth of the Curie-point isotherm. Assuming a Curie-point temperature of 580°C and a thermal conductivity of 2.2 W/m °C, the calculated heat flow averages 114 mW/m². Using a two-dimensional Maximum Entropy Method (2DMEM) to obtain the power spectrum of the magnetic anomalies increased the horizontal spatial resolution of the depth determinations by a factor of 4. This method when used to compute the depth to the top of the intermediate horizon, shows an improvement in the delineation of structures. However, the other magnetic horizons and the depth to the bottom of the magnetic crust were not clearly observable using this technique. / Graduation date: 1988

Not available / text

Not available / text

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Based on the author's dissertation-- Eberhard-Karls-Universität, Tübingen, 2001. / 1 folded map in pocket. Includes bibliographical references and indexes.

No description available.