<p>The aim of this study was to describe young women's experiences of midwives/ gynaecologists treatment in connection to gynaecological examination. A further aim was to achieve a better understanding of the factors that can form the basis of the experience of treatment. A qualitative study was performed in which the participants (N=10) was Swedish-speaking women aged 18-25 years, with experience of at least one gynaecological examination. Data were collected through semi-structured interviews, using an interview guide. The material was analyzed according to Graneheim and Lundman´s (2004) method for qualitative content analysis. The results were presented based on the two overarching themes that were found; <em>The importance of a confirmatory communication</em> and <em>A respectful and empathic approach</em>. The twelve underlying categories represented the factors that gave rise to the experience of treatment. Under the theme <em>The importance of a confirmatory communication</em>, the following categories were placed: Continuous dialogue, Information, Choice of words and comments, Tone of voice, Confirmation and Non-verbal communication. The theme <em>A respectful and empathic approach</em> contained the following categories: Respectful, No set of values, Empathic, Responsive/conformed, Inviting and Easy-going approach. Conclusion: Women's experiences of treatment in connection to gynaecological examination were in general described in positive terms, but with some negative elements. The results of this study indicate a need for an individualized treatment which most likely should be characterized by the attitudes mentioned above.</p> / <p>Studiens syfte var att beskriva unga kvinnors upplevelser av barnmorskors/gynekologers bemötande i samband med gynekologisk undersökning. Vidare var syftet att uppnå en ökad kunskap för de faktorer som kan ligga till grund för upplevelsen av bemötandet. Studien var av kvalitativ ansats där deltagarna (N=10) var svensktalande kvinnor i åldrarna 18-25 år, med erfarenhet av minst en gynekologisk undersökning. Den kvalitativa forskningsintervjun användes som datainsamlingsmetod, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Materialet analyserades kvalitativt enligt Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehållsanalys. Resultatet presenterades utifrån två funna övergripande teman; <em>Betydelsen av en bekräftande kommunikation </em>och <em>Ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt. </em>De sammanlagt tolv underliggande kategorierna representerade de faktorer som låg till grund för upplevelsen av bemötandet. Under temat <em>Betydelsen av en bekräftande kommunikation </em>placerades följande kategorier: Kontinuerlig dialog, Information, Ordval och kommentarer, Tonfall, Bekräftelse samt Icke verbal kommunikation. Tema <em>Ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt </em>utgjordes av kategorierna Respektfullt, Värderingsfritt, Empatiskt, Lyhört/anpassat, Inbjudande samt Lättsamt förhållningssätt. Slutsats: Kvinnornas upplevelser av bemötande i samband med gynekologisk undersökning beskrevs i övervägande positiva ordalag, dock med vissa negativa inslag. Studiens resultat indikerar ett behov av ett individanpassat bemötande vilket lämpligen karaktäriseras av ovan nämnda förhållningssätt.</p>

The aim of this study was to describe young women's experiences of midwives/ gynaecologists treatment in connection to gynaecological examination. A further aim was to achieve a better understanding of the factors that can form the basis of the experience of treatment. A qualitative study was performed in which the participants (N=10) was Swedish-speaking women aged 18-25 years, with experience of at least one gynaecological examination. Data were collected through semi-structured interviews, using an interview guide. The material was analyzed according to Graneheim and Lundman´s (2004) method for qualitative content analysis. The results were presented based on the two overarching themes that were found; The importance of a confirmatory communication and A respectful and empathic approach. The twelve underlying categories represented the factors that gave rise to the experience of treatment. Under the theme The importance of a confirmatory communication, the following categories were placed: Continuous dialogue, Information, Choice of words and comments, Tone of voice, Confirmation and Non-verbal communication. The theme A respectful and empathic approach contained the following categories: Respectful, No set of values, Empathic, Responsive/conformed, Inviting and Easy-going approach. Conclusion: Women's experiences of treatment in connection to gynaecological examination were in general described in positive terms, but with some negative elements. The results of this study indicate a need for an individualized treatment which most likely should be characterized by the attitudes mentioned above. / Studiens syfte var att beskriva unga kvinnors upplevelser av barnmorskors/gynekologers bemötande i samband med gynekologisk undersökning. Vidare var syftet att uppnå en ökad kunskap för de faktorer som kan ligga till grund för upplevelsen av bemötandet. Studien var av kvalitativ ansats där deltagarna (N=10) var svensktalande kvinnor i åldrarna 18-25 år, med erfarenhet av minst en gynekologisk undersökning. Den kvalitativa forskningsintervjun användes som datainsamlingsmetod, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Materialet analyserades kvalitativt enligt Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehållsanalys. Resultatet presenterades utifrån två funna övergripande teman; Betydelsen av en bekräftande kommunikation och Ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt. De sammanlagt tolv underliggande kategorierna representerade de faktorer som låg till grund för upplevelsen av bemötandet. Under temat Betydelsen av en bekräftande kommunikation placerades följande kategorier: Kontinuerlig dialog, Information, Ordval och kommentarer, Tonfall, Bekräftelse samt Icke verbal kommunikation. Tema Ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt utgjordes av kategorierna Respektfullt, Värderingsfritt, Empatiskt, Lyhört/anpassat, Inbjudande samt Lättsamt förhållningssätt. Slutsats: Kvinnornas upplevelser av bemötande i samband med gynekologisk undersökning beskrevs i övervägande positiva ordalag, dock med vissa negativa inslag. Studiens resultat indikerar ett behov av ett individanpassat bemötande vilket lämpligen karaktäriseras av ovan nämnda förhållningssätt.

Punitive gynaecology is a set of healthcare-related attitudes and practices that aim to take control of a woman's body, sexuality and reproductive system in order to produce a reformed body. This thesis scrutinizes thephenomenonofpunitivegynaecology in modernRussia.Narrativeinquirywas conducted to provide an understanding of the ways punitive gynaecology works on the female body, restructures it and inscribes meanings. Autobiographical narratives are analysed and located within a wider socio- political context to concretize the dimensions of punitive practices in gynaecology. The main foci of analysis are the medical gaze, the spatial organization of the gynaecological clinic, pastoral power and agency in the gynaecological examination, the sexuality of the examination, the contingencies of shame, pain and embarrassment. The research uses a Foucauldian framework to uncover power relations permeating the doctor-patient interaction in the gynaecological examination. This thesis thus offers a reflectiononthepreferredmodes ofembodiment anddocilitythat punitivegynaecology attempts toinstil in its' subject. Keywords: punitive gynaecology, discipline, power, gaze, agency, body, hegemonic femininity, clinic, doctor-patient interaction, docility