Sexualiteten och den sexuella hälsan är en grundpelare i att varje människas individualitet. Det finns ett fördomsfullt synsätt angående äldre och deras sexualitet där gruppen blir betraktade som asexuell. Ämnet är tabubelagt och det föreligger relativt lite kunskap kring det. Livskvalitet är en subjektiv upplevelse som förändras över tid. Åldrandet bidrar till flera riskfaktorer som kan leda till nedsatt livskvalitet. Denna litteraturstudies syfte var att undersöka hur sexualitet och sexuella hälsa bland äldre individer ≥ 50 år är kopplade till deras livskvalitet. En litteratursökning gjordes med hjälp av identifierade sökord som var relevanta för studiens syfte i databaserna PubMed och Google Scholar. Tretton artiklar användes i litteraturstudiens resultat. Resultatet visade att sexualiteten och den sexuella hälsan har betydelse för majoriteten av den äldre befolkningens livskvalitet då den bland annat främjar självförtroendet, självbilden och självkänslan. Sexuell aktivitet och sexuell tillfredsställelse har oftast en koppling till en bättre upplevd livskvalitet. Äldre med god sexuell hälsa har oftast ett gott psykiskt välbefinnande. Det finns också en del äldre som med åldern omprioriterar sexualiteten på grund av att andra behov anses som viktigare. En del äldre anser att deras sexualitet är i det förflutna. Vissa utvecklar en inre acceptans medan andra får en negativ påverkan på livskvaliteten. Kopplingen mellan sexualitet, sexuell hälsa och livskvalitet skiljer sig mellan äldre individer men för majoriteten har den en betydelse för deras fysiska och psykiska välbefinnande. / Sexuality and sexual health is a keystone of every person's individuality. There is a prejudiced view about the elderly and their sexuality that perceive the group as asexual. The subject is taboo and there is relatively little knowledge about it. Quality of life is a subjective experience that changes over time. Aging contributes to more risk factors that can lead to impaired quality of life. This study aimed to examine how older people; ≥50 years, sexuality and sexual health are linked to their quality of life. A systematic review was conducted using identified keywords relevant for the purpose of the study to search the databases PubMed and Google Scholar. Thirteen articles where selected and used in the systematic review. The results showed that sexuality and sexual health is important for the majority of the older population’s quality of life as it promotes self-esteem, self-image and self-reliance. Sexual activity and sexual satisfaction is often related to a better quality of life. Older people with a good sexual health usually experience a good mental well-being. In addition, there are older people from for whom the meaning of sexuality changes because other basics needs are considered more important. Some older people view their sexual activity is behind them. Some develop an inner acceptance towards this while others become adversely affected. The link between sexuality, sexual health and quality of life differ among older individuals but for the majority, it has an impact on their physical and mental well-being.

Introduktion: Oral halitosis är vanligt förekommande, särskilt bland äldre. Oral halitosis kan påverka den sociala hälsan och därmed äldre personers välbefinnande. För att främja en god munhälsa och underlätta interaktionen med andra är det viktigt att motverka oral halitosis. Syfte: Att undersöka självupplevd och klinisk bekräftad oral halitosis hos en 60-årig population. Metod: Kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie baserat på data från 283 slumpmässigt utvalda 60-åringar från SNAC-B. Data presenteras deskriptivt och genom analys med Pearson's chi-två test, Cochran's Q och McNemar test, Spearmans korrelationstest och logistisk regression. Resultat: Resultatet visade att 30% av den 60-åriga populationen har en självupplevd oral halitosis och 71% hade klinisk bekräftad oral halitosis. Svavelföreningen (CH3)2S var den mest uppmätta svavelgasen som härstammar från extraoral halitosis. Andelen individer med (CH3)2S över referensvärde hade även förhöjda nivåer av CH3SH eller H2S (p<0,001). Ingen statistisk signifikant korrelation kunde påvisas mellan självupplevd och klinisk bekräftad oral halitosis (p=0,174). Konklusion: Både självupplevd och klinisk bekräftad oral halitosis är vanligt bland 60-åringar och ingen skillnad kunde ses mellan könen. Extraoral halitosis var den dominerande orsaken i studiens resultat. Implikationer: För att främja livskvalitet och social hälsa hos äldre individer, är det nödvändigt att oral halitosis uppmärksammas inom tandvården.

No description available.