Bakgrund: Prevalensen för Diabetes mellitus typ 2 ökar i världen och antalet förväntas stiga till 783 miljoner år 2045. Sjukdomen är kronisk och kräver långtidsvård vilket gör att den globala kostnadsbördan förblir hög. Några anledningar till det är sämre delaktighet från patienter, en lägre läkemedelsföljsamhet och förhöjda risker för komplikationer och sjukvårdsinläggningar. På så vis är relationskontinuitet en strategi som syftar att stärka förhållandet mellan patienter och sjukvårdspersonal och därmed generera i lägre vårdkostnader samt en bättre hälsa på individuell- och befolkningsnivå. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka hälsoekonomiska effekter av relationskontinuitet mellan sjukvårdspersonal och patienter med typ-2 diabetes. Metod: Litteraturstudie med data från 11 vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL och Web of Science användes för att samla in data och de sökord som applicerades var: Continuity of care for diabetes patients, patient continuity for diabetes, diabetes type 2 mellitus, T2DM, healthcare costs, costs of care, effects och impacts. Materialet analyserades enligt Braun & Clarkes tematiska analysmetod. Resultat: Tre huvudteman och fyra subteman påträffades. Första temat var ökad hälsolitteracitet som en beskrivning av patienters förbättrade förmåga att förstå och applicera hälsoinformation. Informationen främjade självtillit och läkemedelsföljsamhet. Andra temat var kostnadseffektiv vård som på grund av ur relationskontinuiteten genererade en minskad vårdbelastning. Det sista temat var hälsoekonomiska effekter som en beskrivning av de lägre utgifterna inom ett samhälle. Bland huvudfynden påvisas att desto högre nivå av relationskontinuitet mellan sjukvårdspersonal och patienter desto lägre vårdkostnader, färre sjukhusinläggningar och komplikationer. Slutsats: Relationskontinuitet bidrog till positiva effekter vad gäller vårdkostnader för patienter med diabetes mellitus typ 2. Dock föreligger svårigheter med implementeringen av strategin som gör att effektiviseringen av diabetesvård och i sin tur dess kostnader inte når sin fulla potential. / Background: The prevalence of diabetes mellitus type 2 is increasing in the world and the number is expected to rise to 783 million in 2045. The disease is chronic and requires long-term care, which means that the global cost burden remains high. Some of the reasons for this are poorer patient participation, lower medication adherence and increased risks of complications and hospital admissions. Thus, continuity of care is a strategy that aims to strengthen the relationship between patients and healthcare personnel and thereby generate lower healthcare costs and better health at the individual and population level. Aim: The aim of this study was to examine the health economic effects of continuity of care between health care personnel and diabetes type 2 patients. Method: A literature study with data from 11 different scientific articles. The databases CINAHL and Web of Science were used to collect data and the keywords applied were: Continuity of care for diabetes patients, patient continuity for diabetes, diabetes type 2 mellitus, T2DM, healthcare costs, costs of care, effects och impacts. The material was analyzed in accordance with Braun & Clarkes thematic analysis. Results: Three main themes and four subthemes were identified. The first theme was increased health literacy as a description of patients enhanced ability to understand and apply health information. The information resulted in self-efficacy and medical adherence. The other theme was cost-effective care which in turn led to a lessened burden of care. The last theme was health economic effects to describe the recognized decrease in expenditure within societies. Among the main findings, it is demonstrated that the higher the level of relationship continuity between healthcare professionals and patients, the lover the healthcare costs, fewer hostpitalizations and complications. Conclusion: Continuity of care contributed to positive effects in costs of care for patients with diabetes mellitus type 2. However, there are difficulties with the implementation of the strategy which means that the efficiency of diabetes care and in turn, its costs fail to reach their full potential.