Vi lever i ett alltmer miljömedvetet samhälle där det har blivit allt viktigare att värna om miljön för att få en hållbar utveckling. Detta har resulterat i att många organisationer arbetar med hållbar utveckling samt att de redovisar arbetet. Att hållbarhetsredovisa innebär att redovisa de ekonomiska, sociala och ekologiska aspekterna ur en organisations verksamhet. Kommuner har en stor påverkan på arbetet med hållbar utveckling genom att vara en stor arbetsgivare, samt genom utbildning och även offentlig upphandling. Därför var syftet med den här studien att undersöka varför eller varför inte kommuner väljer att hållbarhetsredovisa. Den teoretiska referensramen innehåller tidigare forskning och teorierna legitimitets-, intressent- och institutionell teori som förklarar varför organisationer väljer att använda sig av en hållbarhetsredovisning. Undersökningsmetoden som har använts är en kvalitativ ansats.  För att få så innehållsrika och djupa svar som möjligt av respondenterna har data samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta olika kommuner. Data har analyserats med hjälp av tidigare forskning och teorierna. Slutsatsen visade att användandet av hållbarhetsredovisningen varierade stort mellan de olika kommunerna. Några av kommunerna har antagit hållbarhetsredovisningen som en process mot en hållbar utveckling, andra har inte kommit lika långt i utvecklingen och ser hållbarhetsredovisningen mer som en produkt. / We live in a society that is increasingly concerned about environmental issues, where it is essential to protect the environment, towards a sustainable development. As a result of that, organizations work with sustainable development and sustainability reporting. Sustainability reporting involves reporting of economic, social and ecological dimensions of the organizations activities. Municipalities have a big impact on the sustainable development since they are a major employer, and also through education and public procurement. Therefore the purpose of this study is to examine whether the municipalities choose or not choose to report their work with sustainable development. The theoretical framework includes previous research and the theories legitimacy-, stakeholder- and institutional theory that explain the reasons why organizations decide to report their sustainability work. The examination method that has been used has a qualitative approach. Data was collected through qualitative semi-structured interviews with eight different municipalities to obtain comprehensive and in-depth answers from the respondents. The data was analyzed by the theories. The conclusion is that the application of sustainability reporting varies greatly among the different municipalities. Some of the municipalities have adopted the sustainability reporting as a process, while others view sustainable reporting more as a product.

<p>Hållbarhetsredovisningar försöker ge en bild utav hur företag arbetar med ekonomiska, miljömässiga samt sociala frågor för att nå en mer hållbar utveckling. Trots att det inte finns någon lag som tvingar företag till att upprätta hållbarhetsredovisningar, väljer många företag att göra det ändå. Syftet med denna uppsats var att försöka ta reda på vilka olika bakomliggande motiv som kan finnas för att företag väljer att upprätta en sådan redovisning, trots att de egentligen inte behöver göra det. Vi ville även ta reda på i vilken utsträckning företagen själva anser att de följer GRI: s riktlinjer, då de etablerats som en praxis för hur hållbarhetsredovisningar bör utformas. Dessutom ville vi undersöka om vi kunde identifiera några skillnader mellan två olika kategorier av företag. Kategorierna vi valde att studera var företag som har blivit prisbelönade av FAR SRS år 2006 eller 2007, samt företag som inte har blivit det. Varje kategori innehöll tre stycken företag vardera. Vi använde oss utav en kvalitativ ansats (metod) och även en deduktiv sådan. Därför utgick vi från teori i ämnet, för att se om den överensstämde med verkligheten. Teorin hittade vi främst i bokverk som vi lånade på biblioteket. När väl teorierna var insamlade tog vi kontakt med de företag vi valde ut att undersöka. Därefter genomförde vi en intervju med vartdera företaget och försökte sedan analysera våra resultat utifrån våra insamlade teorier. Vi kom fram till slutsatserna att teorierna stämde relativt väl och att det finns flera olika motiv för företag att upprätta hållbarhetsredovisningar. Det motiv som var gemensamt för alla företag i vår studie var intressenterna, och kunderna ansågs vara den viktigaste intressenten. Vi kom även fram till att det fanns fler, mer individuella motiv, men dessa var av en generell karaktär. Studien visade även att det fanns ett marknadsföringsmotiv med i bilden. Dock fungerade det mer som ett indirekt motiv för dem. Inga av företagen ansåg att de följde GRI: s riktlinjer fullt ut, men de prisbelönade företagen, med undantag för ett icke prisbelönat, ansåg att de följde dem i en större utsträckning.</p>

Hållbarhetsredovisningar försöker ge en bild utav hur företag arbetar med ekonomiska, miljömässiga samt sociala frågor för att nå en mer hållbar utveckling. Trots att det inte finns någon lag som tvingar företag till att upprätta hållbarhetsredovisningar, väljer många företag att göra det ändå. Syftet med denna uppsats var att försöka ta reda på vilka olika bakomliggande motiv som kan finnas för att företag väljer att upprätta en sådan redovisning, trots att de egentligen inte behöver göra det. Vi ville även ta reda på i vilken utsträckning företagen själva anser att de följer GRI: s riktlinjer, då de etablerats som en praxis för hur hållbarhetsredovisningar bör utformas. Dessutom ville vi undersöka om vi kunde identifiera några skillnader mellan två olika kategorier av företag. Kategorierna vi valde att studera var företag som har blivit prisbelönade av FAR SRS år 2006 eller 2007, samt företag som inte har blivit det. Varje kategori innehöll tre stycken företag vardera. Vi använde oss utav en kvalitativ ansats (metod) och även en deduktiv sådan. Därför utgick vi från teori i ämnet, för att se om den överensstämde med verkligheten. Teorin hittade vi främst i bokverk som vi lånade på biblioteket. När väl teorierna var insamlade tog vi kontakt med de företag vi valde ut att undersöka. Därefter genomförde vi en intervju med vartdera företaget och försökte sedan analysera våra resultat utifrån våra insamlade teorier. Vi kom fram till slutsatserna att teorierna stämde relativt väl och att det finns flera olika motiv för företag att upprätta hållbarhetsredovisningar. Det motiv som var gemensamt för alla företag i vår studie var intressenterna, och kunderna ansågs vara den viktigaste intressenten. Vi kom även fram till att det fanns fler, mer individuella motiv, men dessa var av en generell karaktär. Studien visade även att det fanns ett marknadsföringsmotiv med i bilden. Dock fungerade det mer som ett indirekt motiv för dem. Inga av företagen ansåg att de följde GRI: s riktlinjer fullt ut, men de prisbelönade företagen, med undantag för ett icke prisbelönat, ansåg att de följde dem i en större utsträckning.