Syfte: Syftet med föreliggande studie är  att undersöka högtranslucent zirkonias benägenhet till missfärgning beroende på ytbehandling och hur detta påverkar materialets färgstabilitet över tid. Material och metod: Totalt frästes och sintrades 40 cylindriska provkroppar av högtranslucent zirkonia. Provkropparna delades slumpmässigt in i grupp G (glansbrända provkroppar) och grupp P (mekaniskt polerade provkroppar). Ytbehandling utfördes genom mekanisk polering eller glansbränning. Därefter utsattes provkropparna för vätskeförvaring i svart kaffe eller svart te under 288 timmar. Provkropparna mättes med en dental spektrofotometer efter 72, 144, 216 och 288 timmar. Mätningarna utfördes tre gånger centralt på varje provkropp. Mätvärdena L*c*h och ΔEab användes för att beskriva och analysera eventuell missfärgning och färgskillnad hänvisat till NBS-klassificering. Resultat: Det fanns inte någon signifikant skillnad vad gäller missfärgning på högtranslucent zirkonia. Detta var oberoende ytbehandling och förvaring i svart kaffe eller svart te, under en tidsperiod som motsvarade ett års oral exponering. De mekaniskt polerade provkropparna som förvarades i svart te uppvisade störst färgskillnad, det högsta ΔE-värdet, efter 288 timmars förvaring. Resultatet visade på en liten färgförändring enligt NBS-klassificeringen. Slutsats: Ytbehandling genom polering eller glansbränning ger bra egenskaper när det gäller motstånd mot missfärgning. En glansbränd yta visar en tendens att inte påverkas av missfärgning lika mycket som en mekaniskt polerad yta. / Purpose: The purpose of the present study is to investigate the tendency of highly translucent zirconia to discolour depending on surface treatment and how this affects the color stability of the material over time. Material and method: A total of 40 cylindrical specimens of high translucent zirconia were milled and sintered. The specimens were randomly divided into group G (glazed specimens) and group P (mechanically polished specimens). Surface treatments were performed by mechanical polishing or glazing. Subsequently, the specimens were subjected to liquid storage in black coffee or black tea for 288 hours. The specimens were measured using a dental spectrophotometer after 72, 144, 216, and 288 hours. The measurements were performed three times centrally on each specimen. The L*c*h and ΔEab values were used to describe and analyze any discoloration and color difference referred to NBS classification. Results: There was no significant difference in discoloration of high-translucent zirconia. This was independent of surface treatment and storage in black coffee or black tea, for a period equivalent to one year of oral exposure. The mechanically polished specimens stored in black tea showed the highest ΔE value (color difference) after 288 hours of storage. However, the results showed a slight change according to the NBS classification. Conclusion: Surface treatment by polishing or burnishing gives good properties in terms of resistance to discoloration. A burnished surface shows a tendency not to be affected by discoloration as much as a mechanically polished surface.

Syfte  Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur böjhållfastheten på zirkonia påverkas av värmebehandling, ytbehandlingar vid re-cementering och långtidsförvaring i cirka två år. Material och metod I en tidigare studie av A.Cervenka och H. Ekdahl (7) designades 30 stycken zirkoniahättor, med måtten 6 mm i tjocklek och 14 mm i ⌀(Z-CAD, HTL, Metoxit), i ett CAD-program (3shape) och frästes (DATORN 5).  Zirkoniahättorna delades in i tre grupper med tio provkroppar i varje grupp, beroende på ytbehandling: kontrollgrupp (C), sandblästring med aluminiumoxid (A) och skrapning (S). Zirkoniahättorna cementerades på titandistanser. Grupp S och grupp A utsattes för värmebehandling, för att kunna lossa hättorna från titandistanserna. Överskottet av cement avlägsnades genom två olika ytbehandlingar innan recementering (A respektive S). Samtliga grupper termocyklades i 5000 cykler (5° till 55°) innan de utsattes för ett draghållfasthetstest. När föreliggande studie genomfördes hade zirkoniahättorna förvarats torrt i rumstemperatur i cirka två år. Zirkoniahättornas underdel slipades ner till 2,9 mm i tjocklek i en slipmaskin (Phoneix 4000) för att tillverka provkroppar lämpade för utförande av ett biaxialt böjhållfasthetstest. Resultaten analyserades med One-way ANOVA, Tukey’s test med en signifikansnivå på α =0,05.   Resultat Det biaxiala böjhållfasthetstestet påvisade att grupp C hade högst medelvärde och S hade lägst medelvärde. Det fanns inte någon signifikant skillnad mellan grupperna, p>0,05.  Slutsats Inom ramen för föreliggande studie kan följande slutsats dras:  Böjhållfastheten på zirkoniahättor som har långtidsförvarats i cirka två år påverkas inte av tidigare genomförd värmebehandling och olika ytbehandlingar vid recementering / Purpose The purpose of the present study was to investigate how the flexural strength of zirconia is affected by heat treatment, various surface treatments during re-cementation, and long term storage for about two years. Material and method In a previous study by A.Cervenka and H. Ekdahl (7), 30 zirconia copings, measuring 6 mm in thickness and 14 mm in ⌀ (Z-CAD, HTL, Metoxit), were designed in a CAD-program (3shape) and milled (DATORN 5). Zirconia copings were divided into three groups with ten specimens in each group, depending on different surface treatment: control group (C), aluminum oxide abrasion group (A) and scraping (S). Zirconia copings were cemented on titanium abutments. Group S and group A were subjected to heat treatment in order to be able to detach the zirconia copings from titanium abutments. The excess cement was removed by two various surface treatments before the recementation (A respective S). All groups were thermocycled for 5000 cycles (5 ° to 55 °) before being subjected to a tensile strength test. At the time of the present study zirconia copings had been stored dry at room temperature for about two years. The lower part of the zirconia copings was reduced to 2.9 mm in thickness using a grinding machine (Phoneix 4000)in order to produce specimens suitable to performe a biaxial flexural strength test. The results were analyzed with One-way ANOVA, Tukey's test with a significance level of α = 0.05.. Results The biaxial flexural strength test showed that group C had the highest mean and S had the lowest mean. There was no significant difference between the groups, p> 0.05.  Conclusion Within the limitations of this study, the following conclusion can be drawn: The flexural strength of zirconia copings that have been stored for about two years is not affected by previously heat treatment performed during recementation and various surface treatments during recementation.