Bokstavering i svenskt teckenspråk (STS) är ett intressant fenomen som fyller en viktig funktion i språket. Bokstavering, eller handalfabetisering som den här uppsatsen har valt att kalla det, har en lång och brokig historia men framför allt är det ett tämligen outforskat forskningsfält inom svenskt teckenspråk. Att termen handalfabetisering förekommer i denna uppsats framför andra begrepp är för att ordet närmast ligger den handling vilket det rör sig om – att nyttja handalfabetet som en del av kommunikationen. Detta förekommer i olika sammanhang i STS, inte minst i skolan där det givetvis blir en del av den språkliga verklighet som utgör elevernas vardag. Den här uppsatsen har tittat på vilken inverkan handalfabetisering har i tecknade satser i STS och väl mottagaren lyckas att avläsa den handalfabetiserade sekvensen. För att möjliggöra denna undersökning har det varit centralt för uppsatsen att försöka kategorisera olika former av handalfabetisering i STS – ett utmanande område då det tidigare forskningsunderlaget är tämligen tunt. Utifrån de kategorier som fastställts i den här uppsatsen har jag sedan utformat ett eliciteringsmaterial i två delar. Första delen testade det som i den här uppsatsen kallas för handalfabetiserade ord och dessa var 39 till antalet. Den andra delen testade tecken med handalfabetisering och dessa var 31 till antalet. Eliciteringsmaterialet innefattade en videoinspelning av tecknade satser som byggde på dessa två olika kategorier av handalfabetiseringar. För att se hur väl (och möjligen korrekt) man kan avläsa dessa sekvenser har jag involverat upp till 20 informanter i eliciteringen. Dessa utgörs av högstadieelever på en av Sveriges specialskolor, en grupp som möter teckenspråk varje dag på grund av att detta är det primära undervisningsspråket i specialskolan. Den här uppsatsen kunnat se intresseväckande samband och tendenser kopplat till vilka utmaningar som är kopplat till handalfabetisering och hur det bör användas i undervisnings-sammanhang. Den här uppsatsen har genom data som eliciteringen gett, kunnat visa på att olika typer av handalfabetisering samt dess position i en sats kan ha en inverkan på hur väl en elev kan avläsa en handalfabetiserad sekvens. Data visar också på att elevers förmåga att lyckas avläsa och tolka en sådan sekvens beror mycket på deras språkliga bakgrund som präglat förutsättningarna för varje individ. / Fingerspelling in Swedish Sign Language (SSL) is an interesting phenomenon that plays an important role within the language. Fingerspelling is often called 'bokstavering' in Swedish, a term that does not thoroughly correspond to the actual linguistic action of fingerspelling. Therefore, it has been important in this thesis to use the term 'handalfabetisering' (which can be translated to 'spelling with hands') as it more accurately describes the linguistic action on a semantic level. This lingustic action has a long and complex history, but above all, it is a relatively unexplored research field within SSL. Fingerspelling occurs in various contexts in SSL, not least in schools for the deaf and hard-of-hearing where it naturally becomes part of the linguistic reality that constitutes the students' everyday life. This thesis has explored the usage of manual alphabet (fingerspelling) in signed sentences in SSL and the recipient's ability to perceive the manually alphabetized sequences. To facilitate this investigation, it was crucial to categorize different forms of fingerspelling in SSL – a challenging task due to the limited previous research. Based on the categories established in this thesis, I designed an elicitation divided in two parts. The first part tested what this thesis refers to as 'handalfabetiserade ord' (fingerspelled words), of which there were 39. The second part tested 'tecken med handalfabetisering' (lexicalized signs with fingerspelling), of which there were 31. The elicitation material included a video recording of signed sentences based on these two different categories of fingerspelling. To see how well (and possibly correctly) these sequences can be perceived, I involved up to 20 informants in the elicitation. These consisted of pupils in the upper grades at one of Sweden's special schools, a group that encounters sign language daily as it is the primary language used there. This thesis has identified intriguing correlations and tendencies related to the challenges associated with fingerspelling and how it should be used in educational contexts. Through data gathered from the elicitation, this thesis has shown that different types of fingerspelling and their position in a sentence can impact how well a student can perceive a manually alphabetized sequence. The data also shows that students' ability to successfully perceive and interpret such a sequence greatly depends on their language background, which shapes the conditions for each individual.