Bakgrund och problem: Majoriteten av försäljningen mellan företag, samt mellan företag och offentlig sektor sker via handelskrediter. Detta leder till att företagen ofta blir utsatta för risker i form av sena och uteblivna betalningar. I sådana situationer finns det behov av riskreduceringsmekanismer som ska reducera och minimera dessa risker. Mekanismerna för reducering av risker har vi fördelat i två kategorier, privata och offentliga. Avsikten med uppsatsen är att undersöka vilka av dessa mekanismer som har störst inverkan på beviljandet av handelskrediter. Den här studien är den första av sitt slag som genomförts i Sverige. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka, analysera och utvärdera vilka av de privata eller offentliga riskreduceringsmekanismerna som har störst inverkan på beviljandet av handelskrediter. Metod: Den kunskapsteoretiska uppfattningen som har legat till grund för vår undersökning är positivism. Den positivistiska ansatsen har lett till att en hypotetisk-deduktiv ansats med en kvantitativ metod valdes för att få fram resultat och analys. Teoretiska ramverk: Vår studie utgår från ett eklektiskt teoretiskt angreppssätt och tidigare forskning inom området. Vi använder teori som disposition och som en beskrivande del av vår studie. Våra teorier om de privata och offentliga riskreduceringsmekanismerna kommer även att presenteras i detta kapitel. Empirism: Det empiriska materialet är baserat på en enkätundersökning där enkäten skickades som webbenkät och delades ut för hand till olika företag. Materialet har sedan analyserats med hjälp av statistiska tes Resultat: Majoriteten av respondenterna svarade att de offentliga riskreduceringsmekanismerna inte påverkar deras beviljande av handelskrediter i Sverige medan de privata riskreduceringsmekanismerna till en viss grad har påverkan på beviljandet av handelskrediter. Det råder relativt låg risk i den svenska ekonomin vilket kan förklara riskreduceringsmekanismernas relativt låga inverkan på beviljandet av handelskrediter. / Background and problem: Today, the biggest sales between businesses and between businesses and the public sector are through trade credit. As a result, companies are often exposed to risk in the form of late and missing payments. In such situations, there is a need for mechanisms of risk reduction to reduce and minimize these risks. The mechanisms of risk reduction are divided into private and public risk reduction. The point with this dissertation is to show which of these mechanisms that have the greatest impact on the decision making of trade credit. This study is the first in Sweden to implement this type of investigation. Purpose: The point with this paper is to investigate, analyze and evaluate which of the private or public mechanisms of risk reduction those have the greatest impact on decision making on trade credit. Method: The epistemological view which has been the basis for our study is positivism. The positivistic approach has led to a hypothetical-deductive approach with a quantitative method, chosen to obtain the results and analysis. Theoretical perspective: Our study is based on an eclectic theoretical approach and previous research in the area. We use theory to outline the descriptive part of our study. Our theory about the private and public mechanisms of risk reduction will also be included in this chapter. Empirical: The empirical material is based on a survey where a web-questionnaire was distributed to various companies. The material was then analyzed by statistical tests. Results: The majority of respondents replied that the public mechanisms of risk reduction did not affect their decision making on trade credit while the private mechanisms of risk reduction to some degree did affect the decision making on trade credit. There is a relatively low risk in the Swedish economy, which can explain why the mechanisms of risk reduction had relatively low impact on decision making on credit trade.

Det är vanligt förekommande att företag låter sig leverantörsfinansieras med handelskrediter. Den internationella forskningen är omfattande rörande vilka egenskaper och förhållanden sommotiverar leverantörsfinansiering. Syftet med denna studie är att visa vilka faktorer som är bestämmande för användandet av handelskrediter i svenska små och medelstora företag. Undersökningen inriktas på att studera vilket samband lönsamhet och skuldsättning har till handelskrediter. Företags ålder och storlek studeras också i förhållande till handelskrediter.Studien genomförs med en multipel regressionsanalys där den beroende variabelnhandelskrediter representeras av leverantörsskulder. Vad gäller de obereonde variablernarepresenteras lönsamhet av avkastning på totalt kapital, skuldsättning av kortfristiga respektive långfristiga skulder, ålder är en logaritm av företagets ålder och storleken är enlogaritm av företagets omsättning. Resultatet visar att det finns ett samband mellan handelskrediter och lönsamhet samt skuldsättning. I båda fallen är detta samband negativt. Det innebär att om ett företag är lönsamt har företaget en mindre andel handelskrediter och om ett företag har stor andel skuldsättning minskar andelen handelskrediter. Förklaringen tilldet negativa sambandet vad gäller lönsamhet är pecking order - teorin. Skuldsättningens negativa samband förklaras av utbytesteorin. / It is common for corporations to be financed by their suppliers through trade credits. There are also a lot of international studies regarding the determinants of finance through tradecredit. The aim of this study is to investigate the determinant factors for the use of trade creditin swedish small and medium enterprises (SME). The study aims to investigate the relationship that profit and debt has to trade credits. I also intend to investigate how factors such as age and sizes of the company affect the use of trade credit. The study is made with amultiple linear regression analysis and the dependent variable trade credit is represented byaccounts payable. Regarding the independent variables, profit is represented by return onassets, debt is represented by short term and long term debt, age is a logaritm of thecompanies age and size is a logaritm of the companies turnover. The result shows that there isa relationship between trade credit, profit and debt. In both cases the relationship is significantand negative. This means that if a company is profitable it will receive less trade credit and ifa company has a big share of debt the share of received trade credits will be less. The explanation to the negative relationship regarding profit is the theory of pecking order. Regarding debt the negative relationship can be explanied with the substitution theory.