Stress can be defined as factors which reduce an individual’s survival and/or reproductive ability. Certain stressors strike harder against individuals the more harmful mutations they carry, thus increasing selection against harmful mutations. The aim of this project is to test if exposure to stress, during many generations, decreases the frequency of harmful mutations and lead to more adapted individuals, or if specific adaptations to the stressor override this effect and results in reduced adaptation in the original environment through trade-offs. To test these hypotheses, I use selection lines of Drosophila melanogaster, where the flies during the larval state either have been exposed to media with reduced nutritional value or a heat shock treatment over 22 generations. The results from this experiment show that the selection lines have adapted to their novel environments, since survival of the larvae had increased in the novel environment they had been exposed to for 22 generations. However, survival of selection lines were if anything decreased rather than elevated in the original environment. A plausible explanation to these results is that adaptations to stressors occur both through trade-offs and reduced frequency of generally harmful mutations, but that the effect of the former possibly is larger than the latter. / Stress kan definieras som faktorer som minskar en individs överlevnad och/eller reproduktiva förmåga. Vissa stressmiljöer slår relativt hårdare mot individer ju fler skadliga mutationer de bär, och ökar därför selektionstrycket mot skadliga mutationer. Detta projekt har som mål att testa om exponering mot sådana stressmiljöer, under flera generationer, minskar frekvensen av skadliga mutationer och leder till generellt bättre anpassade individer, eller om specifika anpassningar till stressmiljön överskuggar denna effekt och via trade-offs leder till individer som är sämre anpassade till ursprungsmiljön. För att testa dessa hypoteser använder jag mig här av selektionslinjer av Drosophila melanogaster, där flugorna under larvstadiet antingen utsatts för en näringsfattig miljö eller en värmechock under 22 generationer. Resultaten från detta experiment visar en tydlig evolutionär respons, i och med att larvöverlevnaden ökat för de selekterade linjerna i den stressmiljö de utsatts för efter 22 generationer. Test av överlevnad i ursprungsmiljön visar dock ingen signifikant skillnad mot kontrollinjerna, men om något att de selekterade linjerna klarade sig något sämre. Dessa resultat tyder om något på att anpassningar som skett till den nya miljön på bekostnad av anpassningar i ursprungsmiljön (via trade-offs) överskuggar ökad anpassning via en minskad frekvens av generellt skadliga mutationer.