Syftet med den här studien var att få kunskaper om vad tidigare forskning kommit fram till gällande lokalhistoria i historieundervisningen. Det som undersöktes var om lokalhistoria inkluderas i historieundervisningen och vad som påverkar dess utsträckning, på vilket sätt lokalhistoria tillämpas i undervisningen samt vilka för- och nackdelar det finns med att undervisa i lokalhistoria. För att besvara studiens frågeställningar har en systematisk litteraturstudie genomförts. Det innebär att tidigare genomförd och publicerad forskning i området sammanställts. Resultatet inkluderar svensk forskning som skett i lågstadienivå till universitetsnivå. Lokalhistoria beskrivs tydligt i kursplanen i historia för lågstadiet och blir mer ovanligt ju äldre eleverna blir. Om det faktiskt är mer vanligt på lågstadiet än för de andra årskurserna var inte möjligt att besvara i denna litteraturstudie på grund av brist på forskning. Det som setts är att närområdesstudier i lokalhistoria är ett ovanligt inslag som i de flesta fall tillämpas vid temaarbeten. Den undersökta forskningen visar tydligt att lärarnas initiativ är den avgörande faktorn för den utsträckning undervisning i lokalhistoria har. Utan lärarnas engagemang skulle undervisningen i lokalhistoria utebli på skolorna. Lokalhistoria kan inkluderas i undervisningen på många olika sätt. Generellt sett är det att låta eleverna ta del av lokalhistoriska dokument, besöka historiska miljöer eller ge eleverna möjlighet att arbeta praktiskt med sysslor och redskap från förr. Forskningen beskriver att det finns många fördelar med att arbeta med lokalhistoria. Detta arbetssätt kan konkretisera det historiska stoffet, skapa ett intresse för historieämnet hos eleverna och utveckla deras historiemedvetande. De främsta nackdelarna med lokalhistoria i historieundervisningen är enligt den tidigare forskningen att det är tidskrävande, eftersom lärarna själva måste finna eller skapa eget material. / <p>SO</p>