Historiska spel ökar i popularitet och det förs en debatt om det historiska innehållet och hur spel används för att representera historia. I detta arbete kommer denna debatt att undersökas genom en litteraturöversikt över fältet historiska spelstudier, en korsning av det historiska fältet och spelstudier. Genom att sammanställa detta fält i en syntes så kan insikter om spels relation till historia dras. Det som framkommer är att det dominerande fokuset på spels historiska exakthet som finns inom denna debatt är missvisande för spels potential att förmedla historia. De nya poststrukturalisterna menar istället att spels interaktiva natur, som ligger i konflikt med historisk exakthet, också är deras styrka och öppnar upp nya möjligheter för hur man kan förmedla historia. Arbetet diskuterar också de etiska aspekterna av spel som medium förhistorieskildring och hur det kan påverka spelare samt hur spelutvecklare kan använda denna kunskap för att bäst översätta historien till spelets medium.