<p>This Thesis explores the development of word-initial s+plosive consonant clusters in the speech of Swedish children between the ages of 1;6 and 4;6. Development in the word-initial consonant clusters is viewed as being determined by 1) the children’s ability to articulate the target sequence of consonants, 2) the level of understanding of which acoustic features in the adult model production are significant for the signalling of the intended distinction, and 3) the children’s ability to apply established production patterns only to productions where the acquired feature agrees with the adult target, to achieve a contrast between rival output forms. This Thesis employs a method where output forms are contrasted with attempted productions of potential homonym target words. Thus, development is quantified as an increase in the manifestations of phonetic features where it agrees with the adult norm, coupled by a decrease in the same feature in output forms where it is inappropriate according to the specifications of the phonological system of the ambient language. Acoustic investigations of cues of voicing, aspiration, place of articulation and syllable onset complexity, and auditory investigations of place, manner and syllable onset complexity were conducted. The Thesis has four outcomes. One, a description of the perceptual quality of the productions in terms of place, manner, voicing and syllable onset complexity is presented. Two, a developmental sequence of stable acquisition of these features is proposed; manner is shown to be acquired first, followed by syllable onset complexity and place of articulation. Evidence is provided that the voiced/aspirated distinction is still being acquired at the end of the investigated age period. Three, the developmental use of acoustic cues of place and voicing are described. Voice Onset Time and Spectral Skewness are shown to be used by children in order to increase the likeness to the adult target in terms of voicing and place of articulation. Aspiration Amplitude is shown to be used as an auxiliary cue to Voice Onset Time. The place cues Spectral Tilt Change, F2, Spectral Mean and Spectral Variance were shown to be used in order to refine already produced consonants rather than approach the adult target model. Four, the Thesis provides evidence of periods of confusions in the output of children. With the reductions of these patterns of confusion, evidence is provided of children’s re-organisation of their internal representation of the consonant to be produced.</p> / <p>Denna avhandling undersöker utvecklingen av ordinitiala konsonantkluster av formen s+klusil i talet hos svenska barn mellan åldrarna 1;6 och 4;6. Utvecklingen av de ordinitiala klustren betraktas som bestämd av 1) barnets förmåga att artikulera den konsonantsekvens som utgör målet, 2) barnets förståelse för vilka akustiska särdrag i den vuxna målproduktionen som är signifikanta för att signalera en viss distinktion och 3) barnets förmåga att tillämpa ett etablerat produktionsmönster endast på de produktioner där det tillägnade draget överensstämmer med den vuxna målproduktionen, så att en kontrast uppnås mellan konkurrerande utformer. Avhandlingen tillämpar en metod där producerade utformer kontrasteras med produktioner av målord som utgör potentiella homonymer till dessa. Utvecklingen kan då kvantifieras som en ökning av antalet förekomster av ett fonetiskt drag som överensstämmer med den vuxna normen för den relevanta kontexten, kopplad till en minskning av antalet förekomster av samma drag i kontext där draget är inkorrekt givet det fonologiska systemet i det språk som tillägnas. De drag som undersöktes var de akustiska korrelaten till stämbandston, aspiration, artikulationsställe och komplexitet i stavelseansatsen, och vidare de auditiva korrelaten till artikulationsställe, artikulationssätt och komplexitet i stavelseansatsen. Fyra resultat redovisas. För det första presenteras en beskrivning av den perceptuella kvaliteten hos barnens produktioner i termer av artikulationsställe, artikulationssätt och komplexitet. För det andra föreslås en utvecklingssekvens för stabilt tillägnande av dessa drag: artikulationssätt tillägnas först, följt av komplexitet hos stavelseansatsen och artikulationsställe. Sist tillägnas distinktionen mellan tonande och aspirerad klusil, där data visar att draget inte tillägnats till fullo vid slutet av det undersökta åldersintervallet. För det tredje ger avhandlingen en beskrivning av hur barnen utvecklar sitt bruk av akustiska korrelat till artikulationsställe och ton. Voice Onset Time och snedhet i spektrum används för att närma sig det vuxna målet gällande aspiration och artikulationsställe. Aspirationsamplitud används som ett hjälpkorrelat till VOT vad gäller fonetisk aspiration. Andra korrelat för artikulationsställe, som förändring i spektral lutning, F2, spektralt medelvärde och spektral varians, används för att förfina de egna produktionerna snarare än för att få produktionen att närma sig det vuxna målet. För det fjärde ges i avhandlingen evidens för perioder då barnens produktion uppvisar förväxlingar vad avser distributionen hos vissa fonetiska drag. Minskade förekomster av sådana förväxlingar visar på en omstrukturering av barnens underliggande representation för den konsonant som ska produceras.</p>

This Thesis explores the development of word-initial s+plosive consonant clusters in the speech of Swedish children between the ages of 1;6 and 4;6. Development in the word-initial consonant clusters is viewed as being determined by 1) the children’s ability to articulate the target sequence of consonants, 2) the level of understanding of which acoustic features in the adult model production are significant for the signalling of the intended distinction, and 3) the children’s ability to apply established production patterns only to productions where the acquired feature agrees with the adult target, to achieve a contrast between rival output forms. This Thesis employs a method where output forms are contrasted with attempted productions of potential homonym target words. Thus, development is quantified as an increase in the manifestations of phonetic features where it agrees with the adult norm, coupled by a decrease in the same feature in output forms where it is inappropriate according to the specifications of the phonological system of the ambient language. Acoustic investigations of cues of voicing, aspiration, place of articulation and syllable onset complexity, and auditory investigations of place, manner and syllable onset complexity were conducted. The Thesis has four outcomes. One, a description of the perceptual quality of the productions in terms of place, manner, voicing and syllable onset complexity is presented. Two, a developmental sequence of stable acquisition of these features is proposed; manner is shown to be acquired first, followed by syllable onset complexity and place of articulation. Evidence is provided that the voiced/aspirated distinction is still being acquired at the end of the investigated age period. Three, the developmental use of acoustic cues of place and voicing are described. Voice Onset Time and Spectral Skewness are shown to be used by children in order to increase the likeness to the adult target in terms of voicing and place of articulation. Aspiration Amplitude is shown to be used as an auxiliary cue to Voice Onset Time. The place cues Spectral Tilt Change, F2, Spectral Mean and Spectral Variance were shown to be used in order to refine already produced consonants rather than approach the adult target model. Four, the Thesis provides evidence of periods of confusions in the output of children. With the reductions of these patterns of confusion, evidence is provided of children’s re-organisation of their internal representation of the consonant to be produced. / Denna avhandling undersöker utvecklingen av ordinitiala konsonantkluster av formen s+klusil i talet hos svenska barn mellan åldrarna 1;6 och 4;6. Utvecklingen av de ordinitiala klustren betraktas som bestämd av 1) barnets förmåga att artikulera den konsonantsekvens som utgör målet, 2) barnets förståelse för vilka akustiska särdrag i den vuxna målproduktionen som är signifikanta för att signalera en viss distinktion och 3) barnets förmåga att tillämpa ett etablerat produktionsmönster endast på de produktioner där det tillägnade draget överensstämmer med den vuxna målproduktionen, så att en kontrast uppnås mellan konkurrerande utformer. Avhandlingen tillämpar en metod där producerade utformer kontrasteras med produktioner av målord som utgör potentiella homonymer till dessa. Utvecklingen kan då kvantifieras som en ökning av antalet förekomster av ett fonetiskt drag som överensstämmer med den vuxna normen för den relevanta kontexten, kopplad till en minskning av antalet förekomster av samma drag i kontext där draget är inkorrekt givet det fonologiska systemet i det språk som tillägnas. De drag som undersöktes var de akustiska korrelaten till stämbandston, aspiration, artikulationsställe och komplexitet i stavelseansatsen, och vidare de auditiva korrelaten till artikulationsställe, artikulationssätt och komplexitet i stavelseansatsen. Fyra resultat redovisas. För det första presenteras en beskrivning av den perceptuella kvaliteten hos barnens produktioner i termer av artikulationsställe, artikulationssätt och komplexitet. För det andra föreslås en utvecklingssekvens för stabilt tillägnande av dessa drag: artikulationssätt tillägnas först, följt av komplexitet hos stavelseansatsen och artikulationsställe. Sist tillägnas distinktionen mellan tonande och aspirerad klusil, där data visar att draget inte tillägnats till fullo vid slutet av det undersökta åldersintervallet. För det tredje ger avhandlingen en beskrivning av hur barnen utvecklar sitt bruk av akustiska korrelat till artikulationsställe och ton. Voice Onset Time och snedhet i spektrum används för att närma sig det vuxna målet gällande aspiration och artikulationsställe. Aspirationsamplitud används som ett hjälpkorrelat till VOT vad gäller fonetisk aspiration. Andra korrelat för artikulationsställe, som förändring i spektral lutning, F2, spektralt medelvärde och spektral varians, används för att förfina de egna produktionerna snarare än för att få produktionen att närma sig det vuxna målet. För det fjärde ges i avhandlingen evidens för perioder då barnens produktion uppvisar förväxlingar vad avser distributionen hos vissa fonetiska drag. Minskade förekomster av sådana förväxlingar visar på en omstrukturering av barnens underliggande representation för den konsonant som ska produceras.