Abstract The present study aims to examine one of the main components of honour-related violence, the previously disregarded – honor-contextualized rumour/gossip, by examining the process with which rumours/gossip advance within and through-out the honour-related social collective and its purposes for, and effects on, the mechanism of violence and oppression that permeates the collective. This study is based on hermeneutic premises and is constructed on ten semi-structured interviews with respondents in the ages 18 – 25 whom for an extensive period of time have been subjected to honour-related violence victimization. The findings show that rumour/gossip is equal to the process of raising the public awareness of individuals who resort to alleged or actual norm-deviant behavior. Consequently there is a connection between rumour/gossip and the publics’ appraisal of its members thus rendering rumour/gossip crucial to the occurrence of honour related violence. Rumour/gossip is utilized by the members of the collective as a means of maneuvering the public eye, as it permits them to control on whom the eye of the public focuses, to various extents. Rumour/gossip is used in offensive and defensive purposes. Rumour/gossip as well as honour related violence occurs with the prospect of influencing the members positioning within the collectives’ status-/power hierarchy, by enabling dethronement and advancement through the appraisal of the public eye. Rumour/gossip is a key component in determining whether an act of violence should be labeled as honour-related, as it attests the appraisal of the public that the perpetrator, in the act of violence, takes in consideration. The social services’ investigatory work and riskassessment must take in consideration the occurrence of rumour/gossip in each case. The present study should be seen as a theoretical instrument for investigatory social workers in social services in their highly complex undertaking of determining whether a case should be met and treated such as conditioned by a variety of parental authoritarian methods of limitation in a youths’ emancipatory process or if the case is conditioned by a social context wherein the victimized members are subjected to a violence and oppression mechanism – if the case should be labeled as honour related violence and oppression. Key words: honour related violence and oppression, honour-contextualized rumour/rumor/gossip, gossip mongering, ostracizing of a third party, reputation, the public eye, public awareness, collective, collective consciousness, status-/power hierarchy / Sammanfattning Föreliggande studies syfte var att undersöka en av hederskulturens, tidigare outforskade, centrala empiriska komponenter – den negativa ryktesspridningen. Detta genom att betrakta ryktesspridningens inverkan på och betydelse för den kollektiva arenan och dess vålds- och förtryckarmekanik. Studien är hermeneutiskt orienterad. Tio semi-strukturerade intervjuer genomfördes med intervjupersoner i åldrarna 18-25 år, vilka har långvarig erfarenhet av hedersrelaterat våld och förtryck. Resultatet visar att ryktesspridning utgör den process med vilken offentligheten varseblivs om avvikande kollektivmedlemmar. Ryktesspridning är således förbundet med offentlighetens individbedömning och är därför fullständigt avgörande för förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck. Ryktesspridning används av kollektivmedlemmar likt en avledningsmanöver då den ger dem möjlighet att i varierande grad kontrollera mot vem eller vilka offentlighetens öga riktas. Ryktesspridning används i offensivt och defensivt syfte. Ryktesspridning likväl hedersvåldshandlingar sker i förhoppning om att genom offentlighetens bedömning påverka kollektivmedlemmars positionering inom den kollektiva arenans status-/makthierarki, det rör sig om att framkalla detronisering/avancemang. Ryktesspridning är själva navet i definitionen av huruvida en våldssituation ska etiketteras som hedersproblematik. Detta till följd av att den vittnar om förövarens hänsynstagande till offentlighetens bedömning av denna. Socialtjänstens utredningsarbete och bedömning av hotbild måste därför ta hänsyn till, för ärendet aktuell, ryktesspridning. Föreliggande studie ska ses som ett teoretiskt verktyg för utredare inom socialtjänst i åtagandet att bedöma huruvida ett ärendes huvudperson enbart är begränsad i sin ungdomliga frigörelseprocess, med en uppsättning auktoritära gränssättningsmetoder, eller om denne är fången i en kollektiv vålds- och förtryckarmekanism, det vill säga om denne är utsatt för vad som konstituerar hedersrelaterat våld och förtryck. Nyckelord: hedersrelaterat våld och förtryck, hederskontextualiserad negativ ryktesspridning, ryktesspridning, skvaller, rykte, offentlighetens öga, kollektivt medvetande, den kollektiva arenan, status-/maktstruktur.