Syftet med detta arbete är att skapa en bild av hur bostäder och boende såg ut under den tidigaste järnåldern i Grekland. Arbetet avgränsar sig till åtta platser spridda över hela Greklands fastland. Arbetets huvudsakliga källmaterial är lämningar och lösfynd som daterats till den protogeometriska perioden (1050–900 f.v.t.). Arbetet grundar sig i en teoretisering av bostädersom utrymmen där människor utför aktiviteter och skapar rutiner. Huvudsakligen tillämpas kvantitativa och kvalitativa undersökningar av källmaterialet, samt matematiska beräkningar, för att utröna mönster som kan besvara frågeställningarna. Arbetet rör sig gradvis från en undersökning av konkreta aspekter av boende, som de fysiska konstruktionsdragen på husen, mot en undersökning och spekulativ diskussion om mer abstrakta aspekter, som rutiner och hushållsstorlekar. Arbetet producerar resultat för vilka drag som var vanliga för protogeometriska hus och producerar möjliga svar på frågeställningarna om vanliga aktiviteter och möjliga hushållsstorlekar. / The aim of this essay is to create an image of what the dwellings and indoor daily life may have looked like in the earliest period of the Greek Iron Age. The source material for the essay consists of remains of buildings, as well as loose finds, dated to the protogeometric period (1050–900 B.C.E.), from eight different places in mainland Greece. The theoretical basis for the essay is a view of a dwelling as a place where people are active and form routines. Quantitative and qualitative methods are applied in different parts of the essay. A mathematical method is also applied for one of the research questions. The essay gradually moves from a grounded approach of studying physical remains and noting patterns in construction, to a more abstract approach of attempting to picture routines and potential household sizes. The essay successfully produces results for the patterns of material and form, and possibly produces results regarding common activities and household sizes.