Syftet med denna rapport är att undersöka vilka riskfaktorer det sociotekniska systemet bidrar med vid inmatning av producerade data till en specifik databas. Denna undersökning använder STAMP-metoden (Systems Theoretic Accidents Models and Processes) för att finna riskfaktorer i systemet. Metoden utgår från att samla data om systemet genom intervju, observation samt analys av annan dokumentation kring databasen för att sedan applicera STAMP-analys på dessa. Resultaten pekade på ett antal riskfaktorer vid inmatningen av producerade data, dessa kretsade primärt kring problem med existerande säkerhetsåtgärder, avsaknad av träning samt bristande kommunikation. Resultaten ledde till en slutsats om förbättringsåtgärder på dessa punkter. Vidare visade även resultaten att appliceringen av STAMP på system som detta har möjlighet att leda till intressanta slutsatser.

The importance of internal communication within companies has increased in recent years. However, there are still a number of companies that are not adapted to the modern world and the new modes of communication the Internet provides. This study evaluates the internal communication of a medium sized company by holding semistructured interviews with the employees. The goal of the interviews was to develop a requirement specification. This requirement specification was later used as the basis to analyze possible aids for the internal communication of the company. These aids were various internal communication system which in different ways highlighted just communication. The criteria for the systems were that they would match the requirement specification list of primary functions fully, and that the list of secondary functions was matched when it was possible. / Under de senaste decennierna har betydelsen för internkommunikation inom företag ökat. Likväl är det fortfarande ett flertal företag som inte anpassat sig till den moderna världen och de nya kommunikationssätten internet medger. Denna studie utvärderar internkommunikation hos ett medelstort företag genom att hålla semistrukturerade intervjuer med de anställda. Målet med intervjuerna var att ta fram en kravspecifikation som sedan användes som utgångspunkt för att analysera möjliga hjälpmedel till den interna kommunikationen på företaget. Dessa hjälpmedel var olika interkommunikationssystem som på olika sätt framhävde just kommunikationen. Kriterierna på systemen var att de skulle matcha kravspecifikationens lista med primära funktioner fullt ut, och att listan med de sekundära funktionerna matchades i möjligaste mån.

Med ökad ålder försämras kognitiva funktioner, något som dock inte påverkar  äldres vardag och visar sig sällan utanför laboratoriemiljöer; äldre antas kompensera sina försämrade kognitiva funktioner med en ökad kunskap samt större användning och anpassning av sin miljö. Tidigare studier visar på att människor använder sig av specifika ytor för att underlätta både framtida och pågående aktiviteter genom att rutinmässigt lagra information på dem. Ytan i sig påminner människan om väsentliga aktiviteter eller information med hjälp av en god ordning, struktur och korrekt rotering av objekt på ytan. Vilka informationsytor finns och hur äldre förbereder sig innan de tar sig hemifrån är idag okänt. Målet med denna studie var därför att fördjupa kunskapen i vilka dessa informationsytor är och hur de används i hemmet i samband med att äldre förbereder sig för att ta sig hemifrån. För att göra detta videinspelades två deltagare med hjälp av en Gopro-kamera som sattes på huvudet. Denna videoinspelningsform gav data sett ur ett förstapersonsperspektiv, ett perspektiv som lämpade sig väl för denna öppna studie som önskade fånga deltagarens perspektiv. Analys av data visade på funktionella likheter mellan informationsytorna hos de två deltagarna samt att föremål förflyttas både inom och mellan ytor. Förflyttningen av föremål leder till ökad ordning och struktur på informationsytorna som på så sätt underlättar att upptäcka aktiviteter som behöver utföras och föremål som ska med hemifrån. Deltagarna skannar även av ytor nära inpå att de lämnar hemmet, troligen med syftet för att försäkra sig för att inget är glömt. Detta skapar en diskussion kring hur informationsytor inte bara bör presentera information, utan även hur de bör vara placerade i förhållande till varandra.

Denna kvalitativa intervjustudie genomfördes i samarbete med Scania Acadeamy. Studiens syfte är att utifrån ett Organizational Behavioral Management (OBM) perspektiv kartlägga hur individer i ledarskapsroller arbetar med beteende och motivation för egen räkning, med sina medarbetare samt gruppen som helhet. Denna kartläggning är aktuell då organisationen har introducerat en ny organisationsstruktur som kallas 5+1 modellen. Den har inneburit flera förändringar i hur man arbetar som ledare, exempelvis är ledaren mer närvarande och coachande än tidigare. OBM belyser beteendets roll i organisationen och studien definierar beteende utifrån ABC-modellen. Modellen visar att ett beteende triggas igång av en aktiverare och förstärks eller försvagas beroende på vilken konsekvens beteendet får. Den utveckling en grupp genomgår beskrivs utifrån FIRO-cirkeln som visar hur en grupp genomgår tre olika faser. Första fasen är tillhöra, vilket är den fas en nyskapad grupp eller en grupp med en ny medlem tillhör. Här söker man medlemskap i gruppen. Nästa fas är rollsökning, som är den fasen med mest konflikter. Nu fastställs vilken roll en medlem har i gruppen, det kan hända att ledarens roll utmanas här. Slutligen hamnar gruppen i samhörighetsfasen, vilket är den mest produktiva fasen, då medlemmarna känner harmoni. En intervjustudie på avdelningen Chassi utfördes. Totalt genomfördes 10 intervjuer med personer i ledarskapsposition. Materialet bearbetades genom att en tematisk analys genomfördes. Introduktionen av 5+1 modellen har underlättat arbetet för ledaren att nå sina medarbetare, men även att fastställa sitt ledarskap. Den grupp som ledaren ska coacha och utveckla har blivit mindre och man utrycker att möjligheterna att lyfta fram individen har ökat. Möjligheten för individualisering innebär goda förutsättningar för starka aktiverare och konsekvenser, bland annat då informationsspridning och målsättning har blivit tydligare.     Nyckelord: 5+1 modellen, Ledarskap, Organizational Behavioral Management, ABC modellen, Grupputveckling, FIRO, Motivation och DCOM

Idag  används  datorer,  surfplattor  och  mobiler  i  allt  större  utsträckning.  Ett  sätt  att försöka  minska utvecklingskostnader  för  mjukvaruföretag  är  att  bygga  ett  generellt gränssnitt  som  fungerar  på  alla dessa  plattformar.  Det  finns  stora  skillnader  mellan de  olika  plattformarna,  till  exempel  skärmstorlek, vilken inmatningsmetod som används och i vilka sammanhang plattformarna används. Denna studie har undersökt  om  det  är möjligt  att  bygga  ett  generellt  gränssnitt  för  ett  affärssystem.  Ett  par  viktiga faktorer som  bör  iakttas  vid  ett  generellt  system  lyfts  fram,  exempelvis  knappstorlek, feedback  och komplexitet.  En  del  av  resultatet  exemplifierar  hur  en  tabell  kan  visas på  mobiler,  surfplattor  och datorer. Slutsatsen visar att vinsten med att bygga ett generellt gränssnitt inte är tillräckligt stor i detta fall.

No description available.

This is a study that was conducted during a three day exercise of the Swedish Armed Forces called “Amfibieförbandet”, which is shortened as AMF, in Gothenburg. During the exercise three scientists followed the crew on the boats and this is one of the studies that became the result of the observation made during the exercise. The boats that was used during the three days were the boat called “Stridsbåt 90H” by the Swedish armed forces. The term easily translates to “Battleboat 90H”.The aim for this study was to apply an FRAM(functional resonance analysis method) on the high speed navigation that AMF conducts during their operations. This is one of the first times that a FRAM is used in the maritime environment and the first that is used at the AMF. It is also the first FRAM that focuses on high speed navigation in maritime environments. In this report there will be a presentation of the FRAM and what it is and how to use it.The FRAM has later been applied to the collected data from the observations during the three day exercise with AMF. The study’s main concern and aim to reach is the building of a FRAM, mostly to see how AMF really navigate in practice and how this sociotechnological system vary in its normal performances. The result will give an indication on how AMF:s navigation can be improved to be faster and safer, the result will also show if FRAM is an effective method to use in a maritime environment. / Denna studie har genomförts i den maritima miljön som är amfibieförbundet(AMF) i Göteborg, Sverige. Studiens syfte var att kartlägga AMF:s sätt att navigera i hög fart. Stridsbåt 90H var båten som deltagarna i studien navigerat i. Förutom att kartlägga metodiken som AMF använder så var även syftet att genom FRAM(functional resonance analysis method) få fram hur AMF:s normala prestation såg ut när det kommer till navigering i hög fart. Studien i sig är därmed även ett test i att se om FRAM går att använda på maritima miljöer och ifall det med hjälp av metoden kan komma fram till användbara resultat.

As part of an Agile developing team I have in my role as interaction designer also tried to evaluate the ”iPhone Human Interface Guidelines”. With action research I have taken actions to change the workflow and to see what there can be done to make the guidelines more motivating to use. Action 1 tried to make the iPhone components more available and it suceeded, action 2 tried to make the guideline more available in whole and did not work as it was designed to do. The guidelines did not work as a source of inspiriation and I and my fellow designer distanciated us from it. The solution to make the guidelines more inspirational would be to narrow the text and to give it more instructional pictures instead.

Lokalisering och därmed anpassning till specifik marknad kan förbättra en webbplats användbarhet. Denna studies huvudsakliga syfte har varit att undersöka vad i innehållet som kan behöva lokaliseras i den svenska webbplatsen PlanEatSmile ([www]) inför lansering i Storbritannien. PlanEatSmile är kortfattat en webbplats vars syfte är att stödja bra matvanor och bra matval och riktar sig till barnfamiljer. Med fallstudiestrategi som grund har dels en litteraturstudie utförts där främst jämförelser av kostrekommendationer och vanor mellan Sverige och Storbritannien undersökts. Även intervjuer med brittiska informanter har genomförts för att undersöka vad de har för vanor runt mat. Resultat och slutsatser som studien drar är att lokaliseringsbehov att prioritera är att ändra den fakta som webbplatsen har samt utöka webbplatsens planeringsdel med stöd för skollunch. Att ändra fakta på webbplatsen grundar sig i att använda information och modeller som de brittiska användarna kan vara vana vid. Att tillföra stöd för planering av skollunch är relevant eftersom den mat som skolbarn tar med hemifrån är mindre hälsosam än den mat som serveras i skolan.

Studien har som syfte att besvara hur en kund använder sig av kundservice som stöd och hur en självservicetjänst i en mobilenhet kan utformas för att ge en positiv kundupplevelse. Nya kunder tenderar att lämna tjänster de inte förstår och motivationen att använda sig av kundtjänst skiljer sig mellan kundgrupper. Som fallstudie har vi undersökt Svenska Spels tjänst Stryktipset. En kvalitativ studie har genomförts där nya ovana kunder i åldern 18-29 deltagit i användartest, observationer har genomförts på traditionell kundtjänst och intervjuer med ombud. Detta har resulterat i en förståelse för problemsituationer i kundupplevelsen, mobilenheten och vilket stöd de olika servicekanalerna ger. Designkoncept har tagits fram som visar på hur detta stöd kan se ut och hur det kan hjälpa kunden i sitt användande. Studien visar på att kunder behöver stöd i att förstå hur en tjänst fungerar, vad målet med tjänsten är och hur kunden bör gå till väga. Genom skapandet av en självservicetjänst kan kunden få ett bra stöd i sitt användande och genom att kunden tilldelas kontroll och får relevant information stärks kundupplevelsen positivt. En Självservicetjänst stödjer nya kunder på ett effektivt sätt innan kunden stöter på problem vilket tar bort negativa faktorer som hjälplöshet och motivationsbrist som gör att kunden kan avsluta sitt användande. En självservicetjänst framstår som ett positivt stöd i användandet av Svenska Spels mobilenhet och kan ge ett bra stöd åt användaren som inte andra servicekanaler kan erbjuda.