Abstract During the year 2005, a more and newer models of trade as shopping malls has been established in Värmland. Trough media (Wermlands the newspaper, Tvärsnytt) we have been able to follow the development of trade establishments as happened in the county, for example the establishment of Olav Thons Shopping center in Töcksfors. The aim and issues as then arisen in this study is part's why economic activities as shopping center increases precisely in Värmland, part's factors that governs the premise ice ring of a shopping center, were Töcksfors shopping center is functioned as an example, part's if shopping centers is a part of Värmland's new tourist activity? Through depth interviews with the region manager Urban Svanberg on Swedish business communities, the centre manager Helene Rödseth on Töcksfors shopping centre and the county tourist manager Monica Karlsson on Värmland's tourist council, some cultural geographic premise ice teories has been showed. For example this study has shown that trade in Värmland has been given birth to new trades in the county.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på om gränsturistbyråernas särskilda ställning som inkörsport till Sverige kan förstärkas. Vi ville även studera vilka förutsättningar det finns att utveckla lokala gränsturistbyråer till att bli mer regionala och nationella turismportaler. Gränsstationernas funktion som inkörsport till landet ställer särskilda krav på att de kan ge en mer utförlig information om hela Sverige. Vi har valt att avgränsa oss till Årjängs, Strömstads, Karlstads, Eurotax i Töcksfors och Morokuliens turistbyråer. Turistresan startar med att det uppstår ett behov av att resa till en destination någonstans. Denna turistdestination omfattar både en kärnprodukt och en biprodukt. Denna ”plats” kan uppfattas som perifer eller central, men det är beroende på av var man befinner sig på jordytan och vilken kunskap man har om andra människor och om andra platser. Med mer kunskap av en plats eller område kan det mentala avståndet minskas, med exempelvis symboler. Symboler kan på ett enkelt sätt förmedla olika budskap eller ge en association till en plats och har därför blivit allt viktigare i marknadsföringen av olika platser. Turistbyråernas symboler blå/gul och grön/vit skapar associationer om vad turisten kan förvänta sig att få för service. Den blå/gula turistbyrån har exempelvis ett större utbud av service än vad den grön/vita har. Gränser är betydelsefulla delar av reseupplevelserna, för att turisten ska få känna att denne kommit till ett nytt land. Turisterna förflyttar sig inte bara fysiskt utan även mentalt över en gräns när man går från det vardagliga till det icke-vardagliga. Resultatet av undersökningen visar att det idag finns ett stort behov av gränsturistbyråer, tyvärr finns det inte några direkta resurser till att bli mer regionala och nationella på grund av att det inte finns tillräckligt med tid. Att vara en gränsturistbyrå i vårt studieområde innebär bl. a. att man skall ha kunskaper inte bara om området utan även om både Sverige och Norge, de skall även finnas möjlighet för turisterna att kunna växla, tax-refund service samt kunna få uppdateringar om vägar. De resurser som turistbyråerna skulle kunna använda sig av är att söka olika EU-bidrag samt söka mer samarbete med olika turistföretag och kommuner, men då krävs det mer tid.

This study examines the importance of the Human Rights of the UN conventions in one aspect of our daily lives – our constant need for water. The right of all human beings to healthy water is confirmed by General Comment number 15, an annex to the Convention on Economic, Social and Cultural Rights, as does the Swedish Constitution, the so called Regeringsformen. The study examines, amongst other matters, if these rights are presently considered at the practical level, that is, in the water management of a local municipality. The crucial matter that is investigated is how these rights should be guaranteed when private, global companies, which have no responsabilities to consider the UN-conventions, enter as new agents in the area of public water administration. The hypothesis, that the privatization of the water administration could be put at risk the right of the citizens to healthy, accessible and affordable water, is therefore examined. Which are the agents that actually have the power over the water adminstration and the application of the Human Rights in this area in Sweden? In order to seek further knowledge in these matters studies of documents were undertaken, as well as a comparative study of the water administration of the municipality of Norrtälje and their private subcontractor, Veolia Water AB, a daugther company of the global multi-utility company Vivendi. The conclusions are several: one is that the municipality experiences certain advantages with the privatization; another that the Swedish water administration is included in a global, commercial network consisting of private agents and therefore sees itself threatened by a potential loss of power; the Swedish state thus defends itself from being dominated creating new laws to protect the municipal control of water administration and to prevent further privatization. Last but not least there are global tendencies towards further cooperation in the area of Human Rights and water administration promotioned by different agents: UN-entities, the private commercial sector, nations and non-governmental organizations. / Knäckfrågan som uppsatsen rör sig kring är hur dessa rättigheter skall kunna garanteras när privata globala bolag, som inte har åligganden enligt FN-konventioner, kommer in som nya aktörer inom den kommunala vattenhanteringen. Hypotesen, att privatiseringar av vattenförvaltningen kan innebära risker för medborgarens rätt till tjänligt och tillgängligt vatten till rimlig kostnad, prövas därför. Vilka aktörer har i dagsläget egentligen makten över vattnet i Sverige och över de mänskliga rättigheternas tillämpning i vattenfrågan? För att få kunskaper om detta utfördes litteraturstudier i ämnet, liksom en jämförande studie mellan Norrtälje kommuns vattenförvaltning och dess driftentreprenör, Veolia Vatten AB, ett dotterbolag till det globala multi-utilitybolaget Vivendi. Konklusionerna är flera: dels att man från kommunalt håll upplever vissa fördelar med viss privatisering; dels att svensk vattenförvaltning är införlivat i ett globalt kommersiellt nätverk av privata aktörer och därför känner sig hotad av en potentiell maktförlust, s.k. ”överlagring”; dels att även den offentliga makten värnar sin domän i och med att den stiftar nya lagar med syfte att förhindra privatiseringar och stärka den offentliga kontrollen över vattnet; dels att det finns tendenser till global samverkan kring mänskliga rättigheter mellan FN-organ, det privata näringslivet, stater och ideella organisationer.

No description available.

No description available.

No description available.

Sommarturismen i Sälen är i ett utvecklingsskede. I Sälen har man skapat en projektgrupp vars uppgift är att utveckla sommarturismen i regionen. Syftet är även att locka besökare så Sälen kan hålla öppet sina anläggningar året om och skapa arbetstillfällen även på sommaren för dem som jobbar vinterhalvåret. Denna projektgrupp består av en styrgrupp med representanter från olika företag i Sälenområdet, från de lokala aktörerna, kommunen och Skistar. Skistar är de företaget som äger anläggningarna i Sälenfjällen. De arbetar tillsamman för ett gemensamt mål, nämligen att locka fler besökare till Sälen sommartid. Den nuvarande sommarturismen är till stor del naturbaserade aktiviteter såsom vandring, kanotpaddling, älgsafari och flugfiske. Nyligen har man anlagt en bike- park i Lindvallen där man har möjlighet att med cykel ta sig nerför fjället på olika leder med olika svårighetsgrad. Även Idre och Åre satsar på att få gäster sina anläggningar sommartid. Dessa satsar först och främst på aktiviteter i naturen. Åre satsar även lite mer av de sportiga slaget såsom drak och skärmflygning, segling och grottkrypning. I Idre har man haft besökare sedan 1968 då Idre Fjäll Gränjesvålens frilufsanläggningar invigdes. Åre har varit öppet för turism över 200 år och det första hotellet, Åreskutan, invigdes 1894.

No description available.

No description available.

No description available.