<p>Dagens samhälle är beroende av olja i olika former, och det råder stor osäkerhet om hur länge oljan kommer att räcka i den takt som den förbrukas idag. 1997 utarbetades Kyoto-överenskommelsen för att minska utsläppen av koldioxid. Under år 2003 kom EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30, som sätter upp riktlinjer för ett ökat användande av alternativa bränslen.</p><p>Mitt syfte har varit att åskådliggöra biogasens framtida potential för som ett alternativtbränsle till bensin och diesel, samt att undersöka vad som krävs och vad som görs för att öka biogasproduktionen för att få ett utökat användande för att uppnå målen med EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30. Uppsatsen har byggts på intervjuer med representanter från SvenskBiogas, Energimyndigheten, Svenskt Gastekniskt Center och JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik). Vidare har även biodrivmedelsdirektivet legat till grund i uppsatsen, samt vetenskapliga artiklar och ett antal forskningsrapporter som har använts för att underbygga resultaten i uppsatsen.</p><p>Resultatet i uppsatsen visade att den teoretiska framtida potentialen för biogasdrivna fordon, kommer att ligga någonstans mellan 10-17 TWh/år. Dessa beräkningar förutsätter att jordbrukssektorn är villig att odla grödor på den mark som ligger i träda, samt är beroende av hur stor andel av restprodukter från de övriga delarna av jordbrukssektorn som samlas in. Om enbart odlingar av marken som ligger i träda inkluderas, kommer biogas motsvarande 10-12 TWh/år produceras, vilket skulle motsvara 15 % av allt fordonsbränsle. Dessa substrat kan komma att börja användas i större skala längre fram i tiden. Men på kortare sikt är det framför allt avfall från slakterier, restauranger och till viss del jordbrukssektorn som kommer att ligga till grund för att uppnå målen med biodirektivet. Effektiviseringar är något som bör göras för att öka effektiviteten, säkerheten och mängden producerad biogas. Resultatet visade också att hushållsavfall eventuellt kommer att bli intressant att börja röta i större skala för att öka biogasproduktionen.</p><p>Rötning av restprodukter och av andra biologiska substrat genererar stora mängder rötrester som bör komma tillbaka till åkrarna, eftersom den innehåller mycket näring som skulle kunna användas på åkrarna som jordförbättringsmedel. Generellt sett rötas olika substrat samtidigt i dagens anläggningar, vilket genererar en rötrest som kan innehålla ämnen som är skadliga och inte bör komma ut på åkrarna. Detta medför att bönderna inte vill använda det. Problemet måste lösas (på något sätt) innan den eventuella biogasproduktionen av grödor från jordbrukssektorn kan starta i större skala, vilket också gäller rötning av hushållsavfall.</p><p>En slutsats som kan dras är att om den nämnda biogasproduktionsökningen ska kunna genomföras, kommer inställningen hos staten, länsstyrelserna och kommunerna ha stor betydelse. Framför allt kommer jordbrukssektorns inställning bli avgörande. På lite längre sikt kommer även allmänhetens inställning till en utökad biogasproduktion komma att vara av stor betydelse eftersom det är där hushållsavfallet finns.</p>

Dagens samhälle är beroende av olja i olika former, och det råder stor osäkerhet om hur länge oljan kommer att räcka i den takt som den förbrukas idag. 1997 utarbetades Kyoto-överenskommelsen för att minska utsläppen av koldioxid. Under år 2003 kom EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30, som sätter upp riktlinjer för ett ökat användande av alternativa bränslen. Mitt syfte har varit att åskådliggöra biogasens framtida potential för som ett alternativtbränsle till bensin och diesel, samt att undersöka vad som krävs och vad som görs för att öka biogasproduktionen för att få ett utökat användande för att uppnå målen med EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30. Uppsatsen har byggts på intervjuer med representanter från SvenskBiogas, Energimyndigheten, Svenskt Gastekniskt Center och JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik). Vidare har även biodrivmedelsdirektivet legat till grund i uppsatsen, samt vetenskapliga artiklar och ett antal forskningsrapporter som har använts för att underbygga resultaten i uppsatsen. Resultatet i uppsatsen visade att den teoretiska framtida potentialen för biogasdrivna fordon, kommer att ligga någonstans mellan 10-17 TWh/år. Dessa beräkningar förutsätter att jordbrukssektorn är villig att odla grödor på den mark som ligger i träda, samt är beroende av hur stor andel av restprodukter från de övriga delarna av jordbrukssektorn som samlas in. Om enbart odlingar av marken som ligger i träda inkluderas, kommer biogas motsvarande 10-12 TWh/år produceras, vilket skulle motsvara 15 % av allt fordonsbränsle. Dessa substrat kan komma att börja användas i större skala längre fram i tiden. Men på kortare sikt är det framför allt avfall från slakterier, restauranger och till viss del jordbrukssektorn som kommer att ligga till grund för att uppnå målen med biodirektivet. Effektiviseringar är något som bör göras för att öka effektiviteten, säkerheten och mängden producerad biogas. Resultatet visade också att hushållsavfall eventuellt kommer att bli intressant att börja röta i större skala för att öka biogasproduktionen. Rötning av restprodukter och av andra biologiska substrat genererar stora mängder rötrester som bör komma tillbaka till åkrarna, eftersom den innehåller mycket näring som skulle kunna användas på åkrarna som jordförbättringsmedel. Generellt sett rötas olika substrat samtidigt i dagens anläggningar, vilket genererar en rötrest som kan innehålla ämnen som är skadliga och inte bör komma ut på åkrarna. Detta medför att bönderna inte vill använda det. Problemet måste lösas (på något sätt) innan den eventuella biogasproduktionen av grödor från jordbrukssektorn kan starta i större skala, vilket också gäller rötning av hushållsavfall. En slutsats som kan dras är att om den nämnda biogasproduktionsökningen ska kunna genomföras, kommer inställningen hos staten, länsstyrelserna och kommunerna ha stor betydelse. Framför allt kommer jordbrukssektorns inställning bli avgörande. På lite längre sikt kommer även allmänhetens inställning till en utökad biogasproduktion komma att vara av stor betydelse eftersom det är där hushållsavfallet finns.