SAMMANFATTNING Tanken bakom att införa ett huvudentreprenörsansvar i byggbranschen är att det ska ligga till grund för ordning och reda. Arbetsmarknadsparterna är överens om att byggbranschen ska innehålla rättvisa och sunda konkurrensförhållanden och därtill ett seriöst företagande med god arbetsmiljö. Vad parterna däremot inte varit överens om är huruvida ett ekonomiskt solidariskt ansvar i entreprenadkedjan är förenligt med svensk arbetsrätt. Efter drygt ett års förhandling om att införa ett huvudentreprenörsansvar i svensk rätt, kompromissade parterna den 31 mars 2014 om en lösning. Kompromissen innebär att ett huvudentreprenörsansvar ska införas tillsammans med en särskild nämnd med tillhörande fond. Uppsatsens syfte är att kartlägga och analysera gällande svensk rätt för att undersöka om möjligheten att reglera huvudentreprenörsansvaret utifrån arbetsmarknadsparternas perspektiv finns och om så är fallet även se på hur denna reglering kan te sig inom byggindustrin. För att få en så god inblick som möjligt i vilka möjligheter som finns har vi använt oss av den rättsdogmatiska metoden där även kollektivavtalet behandlas som en rättskälla. Eftersom Sverige sedan år 1995 är en del av den europeiska unionen och därmed faller under den europeiska unionens regelverk kan den svenska Arbetsdomstolen begära förhandsavgöranden från europeiska unionens domstol om det uppstår osäkerhet hur den europeiska rätten bör tolkas. Ett sådant avgörande begärdes av Arbetsdomstolen i det uppmärksammade Laval-målet där svenska Byggnadsarbetareförbundet försökte påtvinga ett lettiskt byggbolag att ansluta sig till svenskt kollektivavtal. Detta stod i strid med europarätten och Sverige tvingades göra ändringar i svensk lag. För att få en så fullständig bild som möjligt har vi sedan kartlagt den svenska arbetsrätten där såväl lag som kollektivavtal presenteras. Den svenska modellen innebär att arbetsmarknadsparterna har en stark ställning och kollektivavtalet likaså, då lagstiftningen skapar förutsättning för tillämpning av kollektivavtal. Vidare har vi uppsatsen komparativa inslag då vi gjort en internationell jämförelse med delar av rättssystemen i tre länder som vi finner intressanta för uppsatsen i form av Finland, Norge och Tyskland. I Finland används ett system där det solidariska ansvaret inte omfattas, men där annan reglering omsluter frågan bland annat i form av beställaransvar. Norge och Tyskland har däremot system där företag kan bli solidariskt ansvariga för underentreprenörens löneskulder. I en avslutande analys och slutsats besvarar vi vår frågeställning genom att dels jämföra gällande rätt inom området i Finland, Norge och Tyskland och dels analysera och dra slutsatser om vad som gäller inom svensk arbetsrätt.