SAMMANFATTNING Tanken bakom att införa ett huvudentreprenörsansvar i byggbranschen är att det ska ligga till grund för ordning och reda. Arbetsmarknadsparterna är överens om att byggbranschen ska innehålla rättvisa och sunda konkurrensförhållanden och därtill ett seriöst företagande med god arbetsmiljö. Vad parterna däremot inte varit överens om är huruvida ett ekonomiskt solidariskt ansvar i entreprenadkedjan är förenligt med svensk arbetsrätt. Efter drygt ett års förhandling om att införa ett huvudentreprenörsansvar i svensk rätt, kompromissade parterna den 31 mars 2014 om en lösning. Kompromissen innebär att ett huvudentreprenörsansvar ska införas tillsammans med en särskild nämnd med tillhörande fond. Uppsatsens syfte är att kartlägga och analysera gällande svensk rätt för att undersöka om möjligheten att reglera huvudentreprenörsansvaret utifrån arbetsmarknadsparternas perspektiv finns och om så är fallet även se på hur denna reglering kan te sig inom byggindustrin. För att få en så god inblick som möjligt i vilka möjligheter som finns har vi använt oss av den rättsdogmatiska metoden där även kollektivavtalet behandlas som en rättskälla. Eftersom Sverige sedan år 1995 är en del av den europeiska unionen och därmed faller under den europeiska unionens regelverk kan den svenska Arbetsdomstolen begära förhandsavgöranden från europeiska unionens domstol om det uppstår osäkerhet hur den europeiska rätten bör tolkas. Ett sådant avgörande begärdes av Arbetsdomstolen i det uppmärksammade Laval-målet där svenska Byggnadsarbetareförbundet försökte påtvinga ett lettiskt byggbolag att ansluta sig till svenskt kollektivavtal. Detta stod i strid med europarätten och Sverige tvingades göra ändringar i svensk lag. För att få en så fullständig bild som möjligt har vi sedan kartlagt den svenska arbetsrätten där såväl lag som kollektivavtal presenteras. Den svenska modellen innebär att arbetsmarknadsparterna har en stark ställning och kollektivavtalet likaså, då lagstiftningen skapar förutsättning för tillämpning av kollektivavtal. Vidare har vi uppsatsen komparativa inslag då vi gjort en internationell jämförelse med delar av rättssystemen i tre länder som vi finner intressanta för uppsatsen i form av Finland, Norge och Tyskland. I Finland används ett system där det solidariska ansvaret inte omfattas, men där annan reglering omsluter frågan bland annat i form av beställaransvar. Norge och Tyskland har däremot system där företag kan bli solidariskt ansvariga för underentreprenörens löneskulder. I en avslutande analys och slutsats besvarar vi vår frågeställning genom att dels jämföra gällande rätt inom området i Finland, Norge och Tyskland och dels analysera och dra slutsatser om vad som gäller inom svensk arbetsrätt.

Presenting an overview of three theories of motivation, this study aims to connect types of motivation to the types of salaries in the Swedish construction field. The workers in this field went on a strike emerging froma conflict with the collective agreements in 2016 in the industry between the trade union Byggnads, and representations from the companies within the industry, Byggföretagen. The issues of the strike were many but the issue concerning salaries was that one part wants to apply performance salary and the other wants time pay for construction workers. This paper conducted a survey between the employees’ external and internal motivation, it was concluded that the internal motivation is higher for time pay salaries and an indication that external motivation is higher for performance salary. There was also a significant connection between how many years you’ve worked in the industry and a lower rate of internal motivation. / Den svenska byggindustrin tillämpar till största del prestationslön för byggarbetare idag och är en av de få industrier som inte har gått över till tidlön. Lönefrågan var en av vattendelarna i byggstrejken 2016 där facket Byggnads förespråkar prestationslön och industriförbundet Byggföretagen förespråkar tidlön. Då byggindustrin är en av få industrier i Sverige som tillämpar just prestationslön undersöks anledningarna till detta och att motivera personal verkar vara en av anledningarna. Syftet för studien är att undersöka hur löneform påverkar löntagarnas upplevda motivation till arbetet och de två typer av motivations som undersöks är inre och yttre motivation. Hypotesen var att tidlön kan kopplas till inre motivation och prestationslöner till yttre. För denna undersökning användes den kvantitativa metoden enkätinsamling och genom ett bekvämlighetsurval svarade 102 personer på enkäten. Motivationsteorierna grundade sig i Hawthornestudierna, tvåfaktorsteorin av Herzberg och till allra största del Självbestämmandeteorin av Ryan och Deci. Enkätens två kategorier som studerades var yttre motivation och inre motivation där varje kategori bestod av minst 15 frågor. Resultatet visade en signifikans av att de med tidlön var mer inre motiverade och en indikation på att prestationsavlönade vad mer inre motiverade dock var detta resultat svagt. Ett överraskande resultat var att det som påverkade nivån av inre motivation mer var tid i byggbranschen, något som visade sig vara statistiskt signifikant med p≤0,002. Det visade sig att den inre motivationen minskar när tiden i branschen ökar men detta samband sågs inte i samband med den yttre motivationen.