I byggbranschen förekommer huvudlöneformerna tidlön och prestationslön. Tidlönen är en fast lön som utbetalas månadsvis medan prestationslöneformen innebär att arbetstagaren får betalt efter prestation, baserat på tid eller mängd. I regel är prestationslönen uppdelad på en fast del och en rörlig del, där den rörliga delen kallas överskott. Överskottet betalas vanligtvis ut var tredje månad efter en s.k. avstämning, där man kontrollerar produktionens resultat samt vilken ersättning arbetslaget eventuellt har rätt till. Branschens kollektivavtal, Byggavtalet, reglerar bland annat anställning, arbetstid och löner. Avtalet ägs gemensamt av Svenska Byggnadsarbetarförbundet, Byggnads, samt Bransch- och arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier, BI. Det finns bestämda åsikter om prestationslönesystemen och de går ofta isär. Studiens syfte är att undersöka hur prestationslönesystemen påverkar ett byggnadsprojekt. De områden som behandlas är arbetsmiljö, kvalitet, resurser samt den allmänna inställningen. Genom kvalitativa intervjuer har berörda medarbetare i form av tjänstemän och yrkesarbetare fått uttrycka sin åsikt om lönesystemens konsekvenser. Resultatet sammanställs, jämförs och diskuteras. 15 respondenter har deltagit i studien under fyra platsbesök. Även Byggnads och BI har bidragit med information till studien. Byggnads strävar efter att utöka antalet arbetare på prestationslön medan BI vill öka möjligheten för en valbar löneform. Undersökningen visar att medarbetarna genomgående vill bevara någon form av incitament eftersom arbetslagets produktivitet och engagemang då anses bli högre. Flertalet yrkesarbetare vill behålla prestationslön medan tjänstemännen är öppna för andra löneformer. Prestationslönesystemen kan påverka ett projekt både positivt och negativt. Tjänstemännen upplever problematik med de återkommande avstämningarna. Beträffande arbetsmiljön framkommer det att risken för arbetsplatsolyckor och tillbud kan öka vid prestationslön, detta enligt respondenter i båda yrkesgrupperna. Kvaliteten på det utförda arbetet i projekten påverkas inte av lönesystemet, ambitionsnivån är hög gällande kvalitet. Det framkommer dock att det inte bara är löneformen som påverkar ett projekt, resultatet visar att den individuella inställningen många gånger är av stor vikt. / This thesis considers the piecework used in the construction business. There are different methods to pay a worker, on an hourly basis or based on performance. In this thesis the purpose is to investigate how piecework and performance-based pay influences a construction site and the employees. The question at issue is the general assumption about piecework and how it affects the work environment, resources and the quality of the project. The method used for this thesis is qualitative interviews with fifteen employees as participants. The participants had different professional roles: eight of them were white-collar workers and seven were craftsmen. The interviews were performed at four building projects. The survey shows that employees consistently want to retain some form of incentive, because the productivity and engagement is considered to be higher. The majority of the craftsmen want to maintain performance-based pay while white-collar workers are open to other forms of salary. Both professions have experienced that performance-based pay systems can contribute to a division between the staff and craftsmen. Regarding the working environment, it appears that the risk of workplace accidents may increase due to performance-based pay according to participants from both professions aswell. The quality of the work performed is not affected by the payroll system. It is not only the wage form that affects a project, the results also show that individual preferences are often of great importance.

Presenting an overview of three theories of motivation, this study aims to connect types of motivation to the types of salaries in the Swedish construction field. The workers in this field went on a strike emerging froma conflict with the collective agreements in 2016 in the industry between the trade union Byggnads, and representations from the companies within the industry, Byggföretagen. The issues of the strike were many but the issue concerning salaries was that one part wants to apply performance salary and the other wants time pay for construction workers. This paper conducted a survey between the employees’ external and internal motivation, it was concluded that the internal motivation is higher for time pay salaries and an indication that external motivation is higher for performance salary. There was also a significant connection between how many years you’ve worked in the industry and a lower rate of internal motivation. / Den svenska byggindustrin tillämpar till största del prestationslön för byggarbetare idag och är en av de få industrier som inte har gått över till tidlön. Lönefrågan var en av vattendelarna i byggstrejken 2016 där facket Byggnads förespråkar prestationslön och industriförbundet Byggföretagen förespråkar tidlön. Då byggindustrin är en av få industrier i Sverige som tillämpar just prestationslön undersöks anledningarna till detta och att motivera personal verkar vara en av anledningarna. Syftet för studien är att undersöka hur löneform påverkar löntagarnas upplevda motivation till arbetet och de två typer av motivations som undersöks är inre och yttre motivation. Hypotesen var att tidlön kan kopplas till inre motivation och prestationslöner till yttre. För denna undersökning användes den kvantitativa metoden enkätinsamling och genom ett bekvämlighetsurval svarade 102 personer på enkäten. Motivationsteorierna grundade sig i Hawthornestudierna, tvåfaktorsteorin av Herzberg och till allra största del Självbestämmandeteorin av Ryan och Deci. Enkätens två kategorier som studerades var yttre motivation och inre motivation där varje kategori bestod av minst 15 frågor. Resultatet visade en signifikans av att de med tidlön var mer inre motiverade och en indikation på att prestationsavlönade vad mer inre motiverade dock var detta resultat svagt. Ett överraskande resultat var att det som påverkade nivån av inre motivation mer var tid i byggbranschen, något som visade sig vara statistiskt signifikant med p≤0,002. Det visade sig att den inre motivationen minskar när tiden i branschen ökar men detta samband sågs inte i samband med den yttre motivationen.