Ambulanssjuksköterskan anses arbeta inom ett komplext kunskapsfält då denmedicinska kunskapen och vårdvetenskapen skall samordnas med yrkeserfarenheten föratt kunna göra en adekvat bedömning. Studier visar att en tredjedel avambulansuppdragen inte är i behov av ambulanstransport enligt ambulanspersonalen. Itakt med ökad kompetens i ambulanssjukvården upplevs en önskan att tillgodose ickeakuta patienter på ett bättre sätt. Syftet med studien är att beskrivaambulanssjuksköterskans upplevelser av att bedöma icke akuta patienter och omkompetensen tas till vara i dessa icke akuta situationer. Denna kvalitativa intervjustudieinnehåller åtta intervjuer med specialistsjuksköterskor i en ambulansorganisation. Föratt bearbeta materialet har kvalitativ innehållsanalys använts och fem olika kategorierframträdde. Resultatet beskriver att ambulanssjuksköterskan i sin bedömningkontrollerar patientens vitala parametrar och tar hänsyn till patientens sociala situationmen har begränsat stöd i bedömningen. En triagemodell kan vara ett beprövatbeslutsstöd i bedömningen. Det beskrivs att ambulansuppdragen har skiftande behovfrån avancerad övervakning och läkemedelshantering till transporter utan vårdbehov.Ambulanssjuksköterskan anser sig ha kompetens att bedöma om patienten är i behov avambulanssjukvård eller ej men det är viktigt att vara överrens med patienten så attpatienten känner trygghet. Riktlinjer kring dessa icke akuta patienter är en förutsättningi ambulanssjukvården för att ambulanssjuksköterskan skall kunna hantera dennapatientgrupp. Framtida svenska studier är ett måste för att utveckla och utvärdera ettkvalitetssäkert omhändertagande i dessa icke akuta situationer. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård