This thesis reports on a study on the ultimate attainment of grammatical intuition in Swedish in 29 adult hearing native signers, bilingual in Swedish Sign Language and Swedish. It is reasoned that measures of such intuition in adults may indicate implicit linguistic entrenchment in Swedish during early language development. Although Sign Language Linguistics and Second Language Research on deaf signers are two established fields of research in Sweden, there is little research on hearing native signers. A few international studies have focused on early child language development in hearing native signers, showing that these children develop their two languages simultaneously from birth even if the signed language dominates the linguistic environment. However, studies focusing on older children indicate that their morphological and syntactic proficiency in the majority language resembles that of second language learners. Deductively this paper rests on neurobiological and psycholinguistic theories claiming that early language development is naturally and genetically constrained within a critical or maturational period. Grammatical intuition was measured through the use of two versions of a GJT-test (written and auditory) and a cloze test. The results showed that the average grammatical intuition of the hearing native signers was comparable to that of a group of early L2 learners of Swedish, but significantly different from that of a group of native speakers of Swedish, indicating that for some of the native signers, Swedish might have been successively learned. This thesis contributes unique data to second language research, while shedding a light on a group of bilinguals that is scarcely known to the study of linguistics. / Denna explorativa och explanatoriska studie testade grammatisk intuition i svenska hos 29 vuxna hörande tvåspråkiga i svenskt teckenspråk och svenska. Vid statistisk analys och jämförelse med testresultat från tidigare andraspråksforskning indikerar denna studie att deltagarna kan ha lärt sig delar av svenskans morfologi och syntax successivt. Teckenspråkslingvistik och svenska som andraspråk för döva är idag två etablerade forskningsområden. Trots en växande kunskap om teckenspråkiga saknas svensk forskning om tvåspråkigheten hos hörande infödda teckenspråkiga. De internationella studier som gjorts har fokuserat på små barn och visar att hörande infödda teckenspråkiga är simultant tvåspråkiga från födseln även om det tecknade språket dominerar den första tiden. Å andra sidan visar studier på lite äldre barn att kunskaper i majoritetsspråket (det talade språket) hos vissa individer, har morfologiska och syntaktiska drag liknande dem som andraspråksinlärare uppvisar.  Med stöd i neurobiologiska och psykolingvistiska teorier om en biologiskt betingad språkinlärningsmekanism som kräver triggning från födseln, undersökte denna studie, hypotes-deduktivt, huruvida deltagarna utvecklat implicita kunskaper i svenska under en kritisk period för språkutveckling. Denna studie bidrar med nya, unika data till tvåspråkighetsforskning och kastar ljus över en inlärarpopulation som tidigare inte uppmärksammats inom språkinlärningsforskningen.