Medborgardialoger är ett allt vanligare inslag inom planering, och framhålls ofta som ett viktigt verktyg för att främja den lokala demokratin och medborgarnas inflytande över planeringen. Inte sällan finns det stora förväntningar på medborgardialogers potential, då inte bara för ökad demokrati, utan även på den ska bidra till en ökad effektivitet i planeringsprocessen eller ge legitimitet till ett planförslag. Samtidigt är syftena med specifika dialogprojekt ofta är oklart definierade, och många dialogprojekt lider av problem med bristande representativitet och lågt inflytande över den fortsatta planeringen. Stadskärnan i Sundbyberg norr om Stockholm ska genomgå stora förändringar i och med att Mälarbanan kommer dras ner i tunnel och Sundbybergs stad har arbetat med en vision för den nya stadskärnan sedan våren 2013. En del av det arbetet har handlat om att genomföra ett dialogprojekt för att ge Sundbybergsborna en möjlighet att bidra till visionen. För att bättre nå unga i det arbetet genomfördes idétävlingen Ung C Sundbyberg under våren 2015. Jag har gjord en kvalitativ fallstudie över Ung C Sundbyberg som ett atypiskt fall av ambitiösa dialogprojekt som riktar sig specifikt mot unga, med syftet att få en djupare förståelse för spelrummet i frågeställningen och motiven bakom dialogprocesser, då särskilt ungdomsdeltagande. Genom fältstudier där jag närvarat på, gjort observationer och till en begränsad del deltagit i fem workshopar som genomförts i den första deltävlingen i Ung C Sundbyberg söker jag svara på frågor om varför unga var en viktig grupp att nå, hur tävlingsuppgiften ramades in av processledarna och hur tävlingen förhöll sig till ideal om hur en ”god” dialog ska uppnås. Trots de initiala ambitionerna med tävlingen går det inte att förstå fallet som en medborgardialog som ska bidra till ett större demokratiskt inflytande över visionsarbetet för Sundbybergs nya stadskärna. En del av materialet tyder också på att intresset för ungdomar som grupp går att ifrågasätta, istället handlar det snarare om ett dialogarbete nära besläktat med marknadsundersökningar, med ambitioner att skapa uppmärksamhet kring stadsomvandlingen i Sundbyberg. / Citizen dialogues are an increasingly common feature in planning, and are frequently declared to be an important tool to promote local democracy and citizens' influence in the planning. Not seldom, there are great expectations for the potential of citizen dialogue, not only for increased democracy, but also on contributions to an increased efficiency in planning or better legitimacy to a propose plan. At the same time the objectives of the specific dialogue projects are often vaguely defined, and numerous dialogue projects suffer from problems with lack of representativeness and low influence on the future planning. The city centre of Sundbyberg, north of Stockholm will undergo major changes when Mälarbanan will be drawn down into a tunnel, and Sundbybergs stad has worked with a vision for the new city centre since spring 2013. Part of the work has focused on implementing a dialogue project to give residents in Sundbyberg an opportunity to contribute to the vision. To better reach young people in the work with this vision, an idea competition called Ung C Sundbyberg was carried out in the spring of 2015. I have made a qualitative case study of Ung C Sundbyberg as an atypical case of ambitious dialogue projects aimed specifically at young people, with the aim to gain a deeper understanding of the scope of, and motives behind the dialogue process, and especially youth participation. Through field studies where I attended and made observations at, and to a limited extent participated in five workshops conducted in the first round of Ung C Sundbyberg I seek to answer questions about why young people was an important group to reach, how the competition task was framed by the process managers and how the competition is related to ideals of how a "good" dialogue can be achieved. Despite the initial ambitions of the competition, you cannot understand the case as a citizen dialogue that will contribute to greater democratic control over the visionary work of Sundbyberg's new city centre. Some of the material also suggests that the interest in young people as a group is questionable, rather it is more about the dialogue work is closely related to market research, with ambitions to draw attention to urban transformation in Sundbyberg.