Syftet med studien är att med utgångspunkt i begreppet historiebruk inleda en didaktisk diskussion kring användbarheten av politiska satirteckningar i historieundervisning. Som ett led i att nå fram till en didaktisk diskussion analyseras tre politiska satirteckningar för att undersöka på vilka sätt motsättningar i den samtida debatten kommer till uttryck. Studiens teoretiska utgångspunkt är dels satir som begrepp och dess roll som historisk källa, och dels begreppet historiebruk utifrån Klas-Göran Karlssons typologi. Därtill används begreppen historiemedvetande och historiekultur för att förstå hur och varför historia används i de analyserade politiska satirteckningarna. För att samla in materialet har Dagens Nyheters historiska arkiv används, där de tre politiska satirteckningarna representerar tre olika folkomröstningar i Sverige. I analysen används en ikonologisk bildanalysmetod som vi anpassat för studiens syfte. Analysen visar att de politiska satirteckningar reflekterar sin tids politiska motsättningar genom att kritisera motståndarsidan och därigenom även stärka den egna ståndpunkten. För att förstärka argumentationen används humor i stor utsträckning. Den didaktiska diskussionen visar att politiska satirteckningar kan vara ett konkret källmaterial i arbetet med att utveckla elevernas förståelse av hur historia kan användas, både i satirteckningarnas samtid och i elevernas nutid. Vidare visar den att de politiska satirteckningarna kan användas antingen som en aptitretare i början av ett arbetsområde, eller som en konkretisering av elevernas förvärvade kunskaper i slutet av ett arbetsområde. Avslutningsvis visar den didaktiska diskussionen att de humoristiska inslagen kan innebära att elevernas intresse riktas mot historieämnet.