<p>Background: Once upon a time the most important resources in an economy were tangible goods. Historically, Swedish company culture has been dominated by engineering and techni-cal innovation has been the focal point. Today, Intangible values drive product development and form a company’s differentiation. Intangibles have therefore become the most prominent resources in a company. Swedish export, and all international trade, has shifted from mass-produced industrial products to consumer adapted technological products. Traditionally, Swedish companies are not used to marketing and promoting Intangibles but have focused on selling goods of tangible nature, such as cars and bearing.</p><p>The gap between a company’s accounted value and its real market value has increased for Swedish companies over the last years. Accountancy policies are focused on declaring the value of tangible resources. A way to report the value of a company’s Intangibles to the mar-ket is missing. There is therefore a gap between the information the company holds and the information the company can report and share.</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to study how two large Swedish companies do to report their Intangibles in their Yearly Financial Report.</p><p>Method: This study used both a qualitative and a quantitative approach; a questionnaire has been used to collect primary data and a study of published material has been performed to collect secondary data. Written sources are comments from Chief Executive Officers in the Yearly Financial Reports, books, magazines and newspapers.</p><p>Result and conclusion: The Intangibles mentioned in the Financial Reports of Scania and SSAB Svenskt Stål AB: s are quite limited in number. The pictures drawn by the companies CEO’s are very technical: it is with a focus on tangible factors that the company will take market shares and create customer relations. However, other empirical studies show that In-tangibles create growth and competition. The Intangibles mentioned by the two CEO’s are primarily customization and customer relations. The CEO of SSAB also mentions the strong company brand. Technology is most often mentioned as an internal factor that has created the two companies strong market positions. SSAB mentions their niche products as a reason for their success and Scania mention their manufacturing and system of modules as a reason for their success on the truck market. The CEO’s comments lead to an unfair image of the com-pany’s market value.</p> / <p>Bakgrund: En gång i tiden var materiella ting de viktigaste rikedomarna i samhällsekonomin. Svensk organisationskultur präglas historiskt sett av en ingenjörskultur där innovationer stått i centrum. Idag är det icke materiella värden som ligger till grund för företagsdifferentiering och ett företags förädlingsprocess. Det leder till att de viktigaste tillgångarna är av icke-materiell karaktär. Det har skett en förskjutning i svensk export från masstillverkade industriprodukter till idag kundanpassade teknologiska produkter.</p><p>Klyftan mellan det bokförda värdet och det verkliga marknadsvärdet för svenska börsbolag har blivit allt större de senaste åren. Regelverket inom redovisningen av tillgångar är idag uppbyggd kring materiella resurser. Det saknas tillvägagångssätt för att delge de icke materiella värdena till företagets intressenter. Detta leder till att det finns ett gap mellan den information som företaget har och den information som företaget lämnar ut.</p><p>Syftet: Syftet med denna uppsats är att med en fallstudie av två stora svenska företag se förutsättningarna för presentationen av de icke materiella värden i årsredovisningen.</p><p>Metod: I denna undersökning kommer både en kvalitativ och en kvantitativ ansats att användas, i form av ett frågeformulär för att samla in primär data och en studie av skriftliga källor för att finna sekundär data. Skriftliga källor består av: verkställande direktörs kommentarer i årsredovisningar, samt insamling av data genom böcker, tidskrifter och dagspress.</p><p>Resultat och slutsatser: De icke materiella värden som nämns i fallstudierna Scanias och SSAB Svenskt Stål AB: s årsredovisningar är begränsade. Bilderna av företagen som påvisas genom de verkställande direktörernas kommentarer är en teknologisk bild. Där det är med materiella faktorer som företagen ska bemöta och vinna konkurrensfördelar och skapa kundrelationer. Bilden som ges i övrig empiri är att företagen ska bemöta konkurrens med icke materiella värden för att skapa tillväxt. De icke materiella värden som nämns i kommentarer från de verkställande direktörerna är främst kundanpassning och kundrelationer. SSAB:s verkställande direktör nämner även företagets starka varumärke. I huvudsak nämns de tekniska faktorerna som bakomliggande interna faktorer som skapat båda bolagens konkurrenskraft. SSAB hävdar att det är deras nischprodukter som lett dem till deras position och Scania påpekar att det är deras produktion och modulsystem som lett till den dominans de har på lastbilsmarknaden. De verkställande direktörerna ger i sina kommentarer i årsredovisningen en ofullständig bild av företagets värden.</p>

Background: Once upon a time the most important resources in an economy were tangible goods. Historically, Swedish company culture has been dominated by engineering and techni-cal innovation has been the focal point. Today, Intangible values drive product development and form a company’s differentiation. Intangibles have therefore become the most prominent resources in a company. Swedish export, and all international trade, has shifted from mass-produced industrial products to consumer adapted technological products. Traditionally, Swedish companies are not used to marketing and promoting Intangibles but have focused on selling goods of tangible nature, such as cars and bearing. The gap between a company’s accounted value and its real market value has increased for Swedish companies over the last years. Accountancy policies are focused on declaring the value of tangible resources. A way to report the value of a company’s Intangibles to the mar-ket is missing. There is therefore a gap between the information the company holds and the information the company can report and share. Purpose: The purpose of this essay is to study how two large Swedish companies do to report their Intangibles in their Yearly Financial Report. Method: This study used both a qualitative and a quantitative approach; a questionnaire has been used to collect primary data and a study of published material has been performed to collect secondary data. Written sources are comments from Chief Executive Officers in the Yearly Financial Reports, books, magazines and newspapers. Result and conclusion: The Intangibles mentioned in the Financial Reports of Scania and SSAB Svenskt Stål AB: s are quite limited in number. The pictures drawn by the companies CEO’s are very technical: it is with a focus on tangible factors that the company will take market shares and create customer relations. However, other empirical studies show that In-tangibles create growth and competition. The Intangibles mentioned by the two CEO’s are primarily customization and customer relations. The CEO of SSAB also mentions the strong company brand. Technology is most often mentioned as an internal factor that has created the two companies strong market positions. SSAB mentions their niche products as a reason for their success and Scania mention their manufacturing and system of modules as a reason for their success on the truck market. The CEO’s comments lead to an unfair image of the com-pany’s market value. / Bakgrund: En gång i tiden var materiella ting de viktigaste rikedomarna i samhällsekonomin. Svensk organisationskultur präglas historiskt sett av en ingenjörskultur där innovationer stått i centrum. Idag är det icke materiella värden som ligger till grund för företagsdifferentiering och ett företags förädlingsprocess. Det leder till att de viktigaste tillgångarna är av icke-materiell karaktär. Det har skett en förskjutning i svensk export från masstillverkade industriprodukter till idag kundanpassade teknologiska produkter. Klyftan mellan det bokförda värdet och det verkliga marknadsvärdet för svenska börsbolag har blivit allt större de senaste åren. Regelverket inom redovisningen av tillgångar är idag uppbyggd kring materiella resurser. Det saknas tillvägagångssätt för att delge de icke materiella värdena till företagets intressenter. Detta leder till att det finns ett gap mellan den information som företaget har och den information som företaget lämnar ut. Syftet: Syftet med denna uppsats är att med en fallstudie av två stora svenska företag se förutsättningarna för presentationen av de icke materiella värden i årsredovisningen. Metod: I denna undersökning kommer både en kvalitativ och en kvantitativ ansats att användas, i form av ett frågeformulär för att samla in primär data och en studie av skriftliga källor för att finna sekundär data. Skriftliga källor består av: verkställande direktörs kommentarer i årsredovisningar, samt insamling av data genom böcker, tidskrifter och dagspress. Resultat och slutsatser: De icke materiella värden som nämns i fallstudierna Scanias och SSAB Svenskt Stål AB: s årsredovisningar är begränsade. Bilderna av företagen som påvisas genom de verkställande direktörernas kommentarer är en teknologisk bild. Där det är med materiella faktorer som företagen ska bemöta och vinna konkurrensfördelar och skapa kundrelationer. Bilden som ges i övrig empiri är att företagen ska bemöta konkurrens med icke materiella värden för att skapa tillväxt. De icke materiella värden som nämns i kommentarer från de verkställande direktörerna är främst kundanpassning och kundrelationer. SSAB:s verkställande direktör nämner även företagets starka varumärke. I huvudsak nämns de tekniska faktorerna som bakomliggande interna faktorer som skapat båda bolagens konkurrenskraft. SSAB hävdar att det är deras nischprodukter som lett dem till deras position och Scania påpekar att det är deras produktion och modulsystem som lett till den dominans de har på lastbilsmarknaden. De verkställande direktörerna ger i sina kommentarer i årsredovisningen en ofullständig bild av företagets värden.