The objective of this paper is to develop a well-defined and sound framework for the implementation of a multi-participant GIS program and to illustrate the developed framework by its application to the Departments of the Town of Blacksburg. A multi-participant approach to implementing GIS technology faces greater challenges than a single-participant GIS project, due to the unique culture, structure, policy, decision-making rule and expectations of participants from implementation of GIS technology. So a successful program depends upon aligning different characteristics of the program's structure to those of participants, individually and collectively. Maximizing the system's potentials necessitates a well-defined implementation framework that can help manage changes and integrate the technology in organizations. Therefore, the paper focuses on the implementation aspects of multi-participant GIS programs. The paper achieves its objective by exploring various issues involved in the implementation process of GIS technology and multi-participant GIS programs, develops a framework for implementing a multi-participant GIS program and applies the framework to the Departments of the Town of Blacksburg to achieve successful implementation. The illustration of the Town of Blacksburg identifies various constraints for multi-participant GIS program for which recommendations are provided to achieve successful implementation. / Master of Urban and Regional Planning

Geografi som skolämne är nyanserat och innehållsrikt där specifika metoder och verktyg är väsentliga för inlärning. I och med ett utvecklande digitaliserat samhälle resulterar det till behovet av att lära ut datoriserande verktyg i geografi, däribland Geografiska informationssystem (GIS). Däremot förekommer det barriärer med hur geografilärare i årskurs 7-9 ska implementera kartverktyget, vilket leder till att syftet med undersökningen är att studera hur lärares relation till GIS ser ut. Metoderna som användes var genom semi-strukturerade intervjuer samt en enkätundersökning. Urvalet var baserat på ett kriteriebaserat urval där geografilärare i årskurs 7-9 var respondenterna. Geografilärarnas implementering av GIS var varierande, men samtidigt enhetlig där samtliga respondenter använde webbaserade GIS-tjänster, exempelvis Google Earth, och därmed ingen som genomför undervisning med GIS-mjukvaror. Därav upplevde respondenterna en explicit barriär med GIS-mjukvaror där de orsakande faktorerna var bland annat tid, bristfälliga kunskaper och att det var en ekonomisk fråga. Vid implementeringen av GIS indikerades även en slags omedveten barriär som innefattar att lärare har en ensidig definition och bild av GIS, vilket oftast hänvisas till GIS-mjukvaror. Kontentan av undersökningen är att geografilärares implementering, upplevelse och tolkning baseras på tidigare erfarenheter och utifrån Skolverkets styrdokument, vilket praktiseras genom enkla former av GIS, däribland webbaserade GIS-applikationer.