<p>Finns det ett samband mellan belöningssystem och finansiell aktieägartillväxt i publika</p><p>svenska företag? En intressant och högaktuell fråga, som det visade sig, och som kommer</p><p>att försöka besvaras i denna uppsats.</p><p>Inledningsvis undersöktes om det fanns någon relevant svensk statistik som kunde belysa</p><p>de exekutiva ledarnas förtjänstutveckling under senare år. Statistiska Centralbyråns</p><p>inkomststatistik gav inte svar på frågan. LO-ekonomernas statistik visade sig vara relevant</p><p>och bekräftade mitt antagande att inkomstutveckling för denna grupp varit osedvanligt god.</p><p>Med antagandet bekräftad och således stärkt i tron ställdes tre frågor som uppsatsens syfte</p><p>var att besvara:</p><p>Fråga 1 Hur ser de belöningsmodeller ut som tillämpas av svenska företag avseende</p><p>ersättningar till medlemmar i företagens exekutiva ledningsgrupper?</p><p>Fråga 2 Hur förhåller sig de tillämpade belöningsmodellerna till relevant belöningsoch</p><p>motivationsteori?</p><p>Fråga 3 Finns det ett samband mellan aktieägarnas finansiella utveckling i dessa företag</p><p>och företagens belöningar till den studerade yrkesgruppen?</p><p>Lämpliga teorier att applicera på de undersökta företagens belöningsmodeller visade sig</p><p>vara agentteorin och förväntansteorin. Dessa två teorier jämfördes med de fyra undersökta</p><p>företagens, Ericsson, Handelsbanken, IKEA och Skandia belöningssystem genom studier</p><p>av dessa bolags årsredovisningar för åren 2000-2004. Det visade sig härvid att de företag</p><p>(två st.) som hade de högsta belöningsnivåerna redovisade sämst resultatutveckling och</p><p>negativ avkastning till aktieägarna, medan det företag (en st.) med den lägsta</p><p>belöningsnivån, hade en god resultatutveckling och en fördelaktig avkastning till</p><p>aktieägarna. För IKEA var studiematerialet för knapphändigt för att kunna uttala sig om</p><p>hur belöningsnivån utvecklats även om aktieägarens avkastning var den mest fördelaktiga</p><p>bland de undersökta företagen. Samtliga företag, IKEA undantagen, har konstaterats</p><p>ersätta sina exekutiva ledare med grundlön, rörlig lön, anställningsförmåner och</p><p>pensionslösningar även om Handelsbanken uppger att man inte tillämpar rörlig bonus eller</p><p>rörligt tantiem.</p><p>Slutledningsvis konstaterades att det inte i något fall förelåg något samband mellan hur</p><p>företagen ersätter sina exekutiva ledare och aktieägarnas finansiella tillväxt.</p>

Finns det ett samband mellan belöningssystem och finansiell aktieägartillväxt i publika svenska företag? En intressant och högaktuell fråga, som det visade sig, och som kommer att försöka besvaras i denna uppsats. Inledningsvis undersöktes om det fanns någon relevant svensk statistik som kunde belysa de exekutiva ledarnas förtjänstutveckling under senare år. Statistiska Centralbyråns inkomststatistik gav inte svar på frågan. LO-ekonomernas statistik visade sig vara relevant och bekräftade mitt antagande att inkomstutveckling för denna grupp varit osedvanligt god. Med antagandet bekräftad och således stärkt i tron ställdes tre frågor som uppsatsens syfte var att besvara: Fråga 1 Hur ser de belöningsmodeller ut som tillämpas av svenska företag avseende ersättningar till medlemmar i företagens exekutiva ledningsgrupper? Fråga 2 Hur förhåller sig de tillämpade belöningsmodellerna till relevant belöningsoch motivationsteori? Fråga 3 Finns det ett samband mellan aktieägarnas finansiella utveckling i dessa företag och företagens belöningar till den studerade yrkesgruppen? Lämpliga teorier att applicera på de undersökta företagens belöningsmodeller visade sig vara agentteorin och förväntansteorin. Dessa två teorier jämfördes med de fyra undersökta företagens, Ericsson, Handelsbanken, IKEA och Skandia belöningssystem genom studier av dessa bolags årsredovisningar för åren 2000-2004. Det visade sig härvid att de företag (två st.) som hade de högsta belöningsnivåerna redovisade sämst resultatutveckling och negativ avkastning till aktieägarna, medan det företag (en st.) med den lägsta belöningsnivån, hade en god resultatutveckling och en fördelaktig avkastning till aktieägarna. För IKEA var studiematerialet för knapphändigt för att kunna uttala sig om hur belöningsnivån utvecklats även om aktieägarens avkastning var den mest fördelaktiga bland de undersökta företagen. Samtliga företag, IKEA undantagen, har konstaterats ersätta sina exekutiva ledare med grundlön, rörlig lön, anställningsförmåner och pensionslösningar även om Handelsbanken uppger att man inte tillämpar rörlig bonus eller rörligt tantiem. Slutledningsvis konstaterades att det inte i något fall förelåg något samband mellan hur företagen ersätter sina exekutiva ledare och aktieägarnas finansiella tillväxt.