Föreliggande studie är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka beskrivningar av ungdomsarbetslöshet och lösningar på problematiken. Syftet är vidare att sätta dessa beskrivningar i relation till och förklara dem utifrån de strukturella förutsättningar som präglar den rådande arbetsmarknaden såsom det skildras i litteraturen. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys där fyra officiella och virtuella dokument från statliga myndigheter granskas och bearbetas. I studien framkommer beskrivningar av orsakerna både ur ett strukturellt och ur ett individuellt perspektiv. Det strukturella perspektivet betonar betydelsen av arbetsmarknadens krav på kompetens, flexibilitet och rörlighet medan det individuella perspektivet betonar individens förmåga att anpassa sig till arbetsmarknadens krav vilket uttrycks i begreppet anställningsbarhet. När det gäller åtgärderna riktas dessa mot att göra individen mer anställningsbar, både gällande individens attityd och gällande individens kompetens. Ansvarsfördelningen för åtgärderna kan betraktas ur ett strukturellt perspektiv och ett individuellt perspektiv. Det strukturella perspektivet belyser arbetsförmedlingens och kommunens ansvar att skapa förutsättningar för en ökad anställningsbarhet medan det individuella perspektivet fokuserar på det praktiska genomförandet att öka anställningsbarheten. Skildringen av ungdomsarbetslöshet har genomgående en koppling till individualiseringen och den nya arbetsmarknaden.