Bakgrund: Spanska sjukan var en influensapandemi som spreds 1918–1920. Den orsakadeomkring 25–50 miljoner människors död. Sedan spanska sjukan har det förekommitytterligare tre influensapandemier med betydligt lägre dödlighet. Spanska sjukans betydandeomfattning och dynamik är fortfarande inte helt klarlagd. Kunskap om tidigare pandemier kan öka förståelsen och beredskapen inför kommande pandemier. Syfte: Syftet med studien var att förstå spanska sjukan 1918–1920 och dess omfattning. Metod: En hermeneutisk metod användes i form av texttolkning. Totalt inkluderades 20 textervarav 18 artiklar från PubMed och två bokkapitel. Urvalet av litteratur skedde utifrån relevansoch med mål att få en så bred bild av forskningsområdet som möjligt. Resultat: Utifrån vald litteratur identifierades nio teman som viktiga i förståelsen av spanskasjukan. Dessa var: 1. pandemins ursprung och början, 2. smittspridningens dynamik,3. mortalitet, 4. symtom och dödsorsak, 5. riskfaktor – ålder, 6. riskfaktor – socioekonomi,7. riskfaktor – abnormt klimat, missväxt och svält, 8. patogenen bakom pandemin samt9. samhällets insatser. Influensavirusets genetiska variabilitet och människans interaktion meddjur identifierades som nyckelfaktorer för pandemiers uppkomst. Slutsats: Spanska sjukans förlopp berodde på ett komplext samspel av både medicinska ochicke-medicinska faktorer. Lärdomen av spanska sjukan är att i förebyggande arbete inför ochvid insatser under kommande pandemier bör både medicinska faktorer som immunologi samticke-medicinska faktorer som beteende och demografi beaktas.