Syftet med denna studie var att utvärdera hur tidigare familjehemsplacerade ungdomar upplevt sig vara delaktiga i beslut rörande dem. De unga vuxna som intervjuades hade alla blivit placerade av samma kommun och det är denna kommun som önskade utvärderingen. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa metoder och bygger på intervjuer med fem unga vuxna, i åldrarna 22-28. För att analysera intervjupersonernas utsagor, har jag använt mig av ett analysverktyg för delaktighet, nämligen Harts (1992) delaktighetsstege. För att se hur intervjupersonernas delaktighet påverkat deras känsla av sammanhang, har jag i min analys även använt mig av Antonovskys (1987) teori KASAM.   Resultaten visar på en stor bredd av upplevd delaktighet. Det finns både skillnader i hur delaktighet upplevs hos den enskilde individen och för personerna sinsemellan. Resultaten pekar dock på att flertalet upplevde att delaktigheten ökade i takt med ålder. De flesta av de intervjuade ansåg sig ha blivit informerade om saker som skedde kring deras livssituation. Dock fanns det önskningar om att få inbjudas till större delaktighet. Det går tydligt att utläsa i resultaten, att de som trivdes bra i sina familjehem, hade ett mindre behov av att vara delaktiga. De uttryckte även att de inte heller hade någon större vilja att vara delaktiga. Ingen av de intervjuade såg dock delaktighet som något negativt.