In dieser Bachelorarbeit geht es darum herauszuarbeiten, wie die Gewichtung von Aussagen bei der Informationsinteraktion hilft. Mit Gewichtung ist in dem Zusammenhang die Zuordnung eines Wertes zu einer Aussage gemeint. Der Hauptteil der Arbeit beschäftigt sich mit der Anforderungsanalyse, der Spezifikation und Implementierung einer Komponente, welche die Gewichtung von Aussagen in Graphen visualisieren kann. Aufgrund der zeitlichen Einschränkung und des begrenzten Seitenumfangs beschränkt sich diese Arbeit auf eine Einführung in die Gewichtungsproblematik sowie die Erstellung eines Prototypen und der damit verbundenen Visualisierung verschiedener Gewichtungsalgorithmen. Hierbei geht es weder um die Ermittlung des besten Algorithmus zur Gewichtung von Aussagen, noch um die Interaktion mit großen Datenmengen.

Anledningen till att den männskliga kognitionen är intressant att undersökaär då grunden för vad som är bra eller dålig design ligger i det mänskligasättet att läsa av och förstå omvärlden. Det handlar om att förstå varför enviss information sticker ut ur ett gränssnitt medan en annan knappt läggsmärke till; vad som gör det lättare att förstå; eller att komma ihåginformation. Den här kutymen beskrivs med begreppet MII – Människainformationinteraktionoch har sitt ursprung från MDI – Människadatorinteraktion.MII handlar om att interagera med information medanMDI handlar om att interagera med en fysisk produkt med till exempelknappar som ska tryckas in eller reglage som ska dras i. Problemet som denhär studien ämnade undersöka var vilken är den bästa visualiseringen avstatisk information ur de männskliga kognitiva förutsättningarna. För attbelysa problemet så utformades ett användartest vilket ämnade ge svar påvilken visualiserings lösning av karta, stolpdiagram eller tabell var bästberoende på syftet med informationsinteraktionen. Det här användartestetgenomfördes på sju informanter som fick genomföra uppgifter som blandannat utmanade till att lokalisera, jämföra, räkna ut, förstå, minnas ochresonera. För att få en uppfattning av varje individuell person sågenomfördes en intervju där man tog reda på ålder, utbildningsnivå samtyrke för att se om någon utav dessa faktorer kunde vara bakomliggande förresultaten. Resultaten från användartesterna utvärderades sedan mot teorin.Det som studien till slut kom fram till var att alla tre visualiseringarna ianvändartesterna var bra eller dåliga på olika sätt beroende på syftet medinformationsinteraktionen. En del av de intressantaste resultaten var attkartvisualiseringen bidrog till bildminnet samt förståelse i ett störresammanhang men även informations överflöd. Stolpdiagrammet var bästför överblick och jämförelseuppgiften men gjorde det svårt att plocka framexakta siffror. Tabellen var allra bäst när det kom till att presentera mycketdata och för att minska den mentala arbetsbelastningen på uträkningar.Överlag i testet till den här studien så var kartan sämst, stolpdiagrammetnäst bäst och tabellen bäst.