Bofors Test Center has during recent years gained increased critiques concerning loud sound levels associated with their daily activities, which mainly comprises test firing of newly developed weapons and ammunition. The noise that occurs sometimes result in discomfort for the public, with complaints as a consequence. In the long run this could lead to the county administrative board establishing limits or demanding the company to control the noise levels they cause. If the company could prevent the authority’s eventual demands by registering the sound levels overtime, then this will be seen as a guarantee for the company to continue with the same activities they do today.The purpose with this thesis is to produce a mobile unit to measure and log all values that exceed the threshold set at 80 dBC. Bofors Test Center should later have the opportunity to produce more copies of this unit to be placed permanently or mobile within Bofors Test Centers neighboring if desired.To achieve this we had to investigate controller, power supply, sensor and logging. Communication between the unit and a server was excluded since the project would become too big.The final product is a unit that saves its measured peak-values on a USB-stick and types out the highest and latest measured value on a display. / Bofors Test Center har under senare år utsatts för ökad kritik vad gäller höga ljudnivåer i samband med sin dagliga verksamhet, vilket främst innefattar provskjutningar av nyutvecklade vapensystem och ammunition. Det buller som uppstår resulterar ibland i obehag för allmänheten, med klagomål som följd. I längden kan detta leda till att länsstyrelsen inför begränsningar i verksamheten eller sätter krav på företaget att kontrollera de ljudtryck som verksamheten orsakar. Om företaget kan föregå myndigheternas eventuella krav genom registrering av ljudtryck över tiden, ses detta som en garanti för att företaget skall kunna fortsätta bedriva den verksamhet de gör idag.Syftet med examensarbetet är att ta fram en mobil enhet som mäter samt loggar de värden som överstiger ett tröskelvärde på 80 dBC. Denna enhet ska Bofors Test Center senare kunna tillverka i flera exemplar som kan ställas ut permanent eller mobilt inom Bofors Test Centers närområde. Budgeten som Bofors Test Center godkänt ligger på 30 000 kr.För att uppnå detta behövde styrenhet, strömtillförsel, sensor samt loggning undersökas. Kommunicering mellan enhet och server uteslöts då projektet skulle bli för stort.Slutprodukten blev en enhet som sparar uppmätta peakvärden på ett flashminne och skriver ut det högsta samt senast uppmätta värdet på en display.

Att genomföra analys av malware är en viktig del i att få en bättre förståelse för hur det fungerar och beter sig när det drabbar ett system. Själva genomförandet av analysen kan göras på olika vis. Detta arbete tittar närmare på tre metoder för att analysera malware och ser vilken information de ger. Genom de experiment som utförs på ett malware som går under namnet BetaBot skapas en bättre förståelse för hur just detta malware fungerar. Målet är bland annat att jämföra de olika analysmetoder som valts ut och se hur de förhåller sig till varandra. Den grundläggande statiska analysen ger viss information om ett malware. Dock är den inte tillräcklig för att veta vad det gör. Vidare undersöks den dynamiska analysen, som till skillnad från den automatiserade kan ge ytterligare information om malwarebeteende. Dock är den metoden mer tidskrävande och skapar en stor informationsmängd som måste bearbetas. Utifrån resultaten drar vi slutsatsen att den automatiserade analysen, som är en slags kombination av statisk och dynamisk analys, är ett lämpligt första steg vid analys av malware. Denna metod ger snabbt resultat och en överskådlig bild av ett analyserat malware.

Syftet med denna studie är att undersöka elevers förståelseav likhetstecknet och sambandet mellan addition och subtraktioni årskurs 3 samt deras klassläraresuppfattning av den egna matematikundervisningen, som behandlar addition, subtraktion och likhetstecknet.Studiens syfte besvaras genom följande frågeställningar: Vad kan specifikt utformade matematikuppgifter ge för information om elevers förståelse av likhetstecknet och sambandet mellan addition och subtraktioni årskurs 3?samtVad tänker en lärare om de resultat som framkommit av elevernas matematikuppgifter? Den empiriska undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod, i form av en enkät där elever i årskurs 3 fått lösa speciellt utformade matematikuppgifter och en kvalitativ metod, i form av semi-struktureradintervju med elevernas lärare. Det resultat som framkommit i undersökningen har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att alla elever intehar kunskapom att likhetstecknet indikerar ekvivalens mellan höger sida och vänster sida om likhetstecknet, men en majoritetav eleverna har den förståelsen. Det var inte väntat från lärarens sida att fyra eleverhelthade missförstått likhetstecknetsbetydelse. Läraren är medveten om att likhetstecknet kan vara svårt attförstå, men hade förväntat att alla elever skulle klara av att lösa minst matematikuppgifterna med delägsta talen.Resultatet visar även att nio av sexton elever har förstått sambandet mellan addition och subtraktion.Läraren menar att det sambandet återkommer under hela lågstadiet och därför hade förväntat sig att fler elever sett sambandet. Men samtidigt anser läraren att det är positivt att lite mer än halva gruppen har förstått sambandet mellan addition och subtraktion. Slutligen visar resultatet av studien att missförståelse av likhetstecknet har inverkan på elevers resultat vid uppgifter med öppna utsagor, men inte vid uppgifter där talen på vänster sida om likhetstecknet är likamed ett tal på höger sida om likhetstecknet. / <p>Matematik</p>

Syftet med denna studie är att undersöka elevers förståelse av likhetstecknet och sambandet mellan addition och subtraktion i årskurs 3 samt deras klasslärares uppfattning av den egna matematikundervisningen, som behandlar addition, subtraktion och likhetstecknet. Studiens syfte besvaras genom följande frågeställningar: Vad kan specifikt utformade matematikuppgifter ge för information om elevers förståelse av likhetstecknet och sambandet mellan addition och subtraktion i årskurs 3? samt Vad tänker en lärare om de resultat som framkommit av elevernas matematikuppgifter? Den empiriska undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod, i form av en enkät där elever i årskurs 3 fått lösa speciellt utformade matematikuppgifter och en kvalitativ metod, i form av semi-strukturerad intervju med elevernas lärare. Det resultat som framkommit i undersökningen har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att alla elever inte har kunskap om att likhetstecknet indikerar ekvivalens mellan höger sida och vänster sida om likhetstecknet, men en majoritet av eleverna har den förståelsen. Det var inte väntat från lärarens sida att fyra elever helt hade missförstått likhetstecknets betydelse. Läraren är medveten om att likhetstecknet kan vara svårt att förstå, men hade förväntat att alla elever skulle klara av att lösa minst matematikuppgifterna med de lägsta talen. Resultatet visar även att nio av sexton elever har förstått sambandet mellan addition och subtraktion. Läraren menar att det sambandet återkommer under hela lågstadiet och därför hade förväntat sig att fler elever sett sambandet. Men samtidigt anser läraren att det är positivt att lite mer än halva gruppen har förstått sambandet mellan addition och subtraktion. Slutligen visar resultatet av studien att missförståelse av likhetstecknet har inverkan på elevers resultat vid uppgifter med öppna utsagor, men inte vid uppgifter där talen på vänster sida om likhetstecknet är lika med ett tal på höger sida om likhetstecknet. / <p>Matematik</p>

Sammanfattning Bakgrund: Stretching har använts i många år inom sport och rehabilitering med målet att minska risken för muskelskador, bland annat skador i kombination med kort hamstrings. Flera olika stretchingmetoder används för att uppnå ökad rörlighet. Tre av dessa är; 1) Statisk stretching, 2) Dynamisk stretching, 3) Proprioceptiv neuromuskulär facilitering (PNF). Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att jämföra och undersöka tre olika stretchingmetoder (statisk, dynamisk och PNF stretching) för att se vilken som är mest effektiv för att öka rörligheten i hamstringsmuskulaturen. Metod: Sökning av artiklar gjordes i databaserna Pubmed, Sport Discus, samt Science Direct. Sökorden som användes var static stretching, dynamic stretching, pnf, flexibility samt range of motion. Totalt inkluderades till slut 26 artiklar i den här litteraturöversikten som dels överensstämde med inklusionskriterierna och som dessutom var tillgängliga gratis och i fulltext. Resultat: De flesta studierna var gjorda på unga vuxna mellan 16 och 35 år. Alla studier utom två visade på en statistisk signifikant ökning av rörligheten i hamstrings. Ferber et al. som studerade olika PNF-tekniker, uppvisade bäst resultat med en ökad hamstring rörlighet på 15,66 ± 0,95°. Den PNF-teknik som gav detta resultat var PNF- Agonist Contract-Relax. Slutsats: Baserat på de resultat som gavs i studierna verkar statisk stretching och PNF fungera lika bra, men, studierna som gjorts på PNF är för få för att verkligen kunna fastställa att denna teknik är lika bra som statisk stretching. Mycket få studier har gjorts på dynamisk stretching (färre än PNF) vilket innebär att det är svårt att bedöma exakt vilken effekt dynamisk stretching har på hamstrings rörlighet.

Många elever uppvisar bristande förståelse för likhetstecknets innebörd då de hanterar tecknet som ett operationstecken, istället för en symbol för likhet och balans. Denna studies syfte var att undersöka matematikundervisningens möjligheter att utveckla elevers förståelse för likhetstecknet i årskurs 1. Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer av två lärare i årskurs 1 samt semistrukturerade intervjuer och kunskapstester av nio av deras elever. Resultatet visar att nästan hälften av eleverna förknippar likhetstecknet med en räkneoperation vilket antyder att deras uppfattning kan behöva utvecklas för att bli mer statisk. För att råda bot på detta föreslås en noggrann granskning av elevernas läromedel samt så kallad utvecklande undervisning (development teaching).

Hawash, H. Statisk njurscintigrafi. Jämförelse av bildkvalité för varierande bildinsamlingstider vid mätning av njurarnas separatfunktion, njurlängd och isotopupptagningsdefekt. Examensarbete i biomedicinsk laboratorievetenskap 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för Biomedicinsk vetenskap, 2019.Statisk njurscintigrafi är en nuklearmedicinsk undersökning som utförs vid frågeställningar av pyelonefrit och refluxnefropati framförallt hos barn. Undersökningen lämpar sig även för påvisandet av parenkymskada, inflammation, hematom och tumörer i njurarna. Substansen mercaptosuccinic acid, 99mTc-DMSA injiceras intravenöst och binder till epitelcellerna i njurtubuli som möjliggör detektion av njurarna samt projicering av bilder. Syftet med denna studie är att utvärdera bildkvalité vid varierande bildinsamlingstider (åtta, sex, fyra minuter) jämfört med den nuvarande bildinsamlingstiden på tio minuter genom att granska vardera njures separatfunktion, njurlängd samt isotopupptagsdefekt på posteriora bilder av njurarna. Kvantifiering av separatfunktion, njurlängd och isotopupptagsdefekt för respektive tid utfördes och Wilcoxons teckenrangtest användes där ett p-värde < 0,05 ansågs statistiskt signifikant. Resultatet visade att det inte råder en statistisk signifikant skillnad (>0,05) mellan referenstid på tio minuter i jämförelse med åtta och sex minuter. Detta innebär att statisk njurscintigrafi vid analys av posteriora bilder av njurar för bedömning av separatfunktion, njurlängd och isotopupptagningsdefekt kan utföras under kortare tid än den rekommenderade tiden på tio minuter vilket bland annat minskar risk för rörelseartefakter framförallt hos barn som har svårt att ligga still under längre tid. Nyckelord: Barn, isotopupptagninsdefekt, njurlängd, separatfunktion, statisk njurscintigrafi, Wilcoxons teckenrangtest, 99mTc-DMSA / Hawash, H. Static renal scintigraphy. Comparison of imaging quality for varying imaging times by measuring separate function, maximum distance and isotope uptake defect in kidneys. Degree project in Biomedical Science 15 credit points. Malmo University: Faculty of Health and Society, Department of Biomedical Science, 2019.Static renal scintigraphy is a nuclear medicine method used to examinate pyelonephritis and reflux nephropathy, especially children are examined. It is also suitable for the detection of parenchymal injury, inflammation, hematoma and tumors in the kidneys. The substance mercaptosuccinic acid, 99mTc-DMSA is injected intravenously and binds to the epithelial cells of the kidney tubules which allow detection and imaging of the kidneys. The purpose of this study is to evaluate imaging quality in varying imaging times (eight, six, four minutes) compared to the recommended imaging time of ten minutes by examining each kidney´s separate function, maximum distance and isotope uptake defect focusing on posterior images of the kidneys. Quantification of separate function, kidney length and isotope uptake defects for each time was performed. The statistical method used was the Wilcoxon's signed-rank test with a significance level of 0.05. The result showed that there is no statistically significant difference (> 0.05) between the reference time of ten minutes compared to eight and six minutes. This means that static renal scintigraphy when analyzing posterior images of kidneys for the assessment of separate function, kidney length and isotope uptake defect can be performed in a shorter time than the recommended time of ten minutes. This can minimize the risk of motion artifacts in static renal scintigraphy imaging, especially for children patients who have difficulties laying down under longer time.Keywords: Children, isotope uptake defect, kidney length, separate function, static renal scintigraphy, Wilcoxon´s rank character test, 99mTc-DMSA

Den här litteraturstudien handlar om likhetstecknet som är en viktig grund i algebran. Studien är relevant eftersom internationella undersökningar som TIMSS och PISA visar att svenska elevers algebraresultat är lågt och behöver förbättras. Resultaten tyder på att elever har svårigheter med likhetstecknet och därför är denna studies resultat användbart i utvecklingen av matematikundervisningen i svenska skolor. Litteraturstudien är även relevant för lärare för att få insikt i hur elever uppfattar likhetstecknet och vad detta har för påverkan längre fram i matematikutvecklingen. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa vad matematikdidaktisk forskning säger om elevers förståelse av matematiska likheter samt hur elever kan ges goda möjligheter att utveckla kunskaper om likhetstecknet. Syftet vill vi uppfylla genom att besvara frågorna: Hur påverkas elevers algebraisk förståelse av en dynamisk respektive statisk uppfattning av likhetstecknet? och Hur kan undervisningen utformas för att utveckla elevernas förståelse av likhetstecknets innebörd? Den sammanställda litteraturen hittades genom sökningar i databaserna Primo och ERIC och består av vetenskapliga tidskriftsartiklar skrivna på engelska. Litteraturen analyserades genom en översiktstabell för att hitta likheter och skillnader mellan de olika artiklarna utifrån forskningsfrågorna. Resultatet visade bland annat att elever behöver utveckla en statisk förståelse av likhetstecknet i tidig ålder för att undvika missuppfattningar. Eleverna behöver möta en varierad undervisning och olika typer av ekvationer för att utveckla en statisk förståelse.

Med teknikens framfart finns ett ökat behov av numeriska simuleringar avträförband. För att erhålla ett mer tillförlitligt resultat finns ett behov av noggrannarefriktionskoefficienter vid olika förhållanden som påverkar lastöverföring.I den här studien undersöks friktionen mellan materialen LVL (laminated veneerlumber; fanerträ) och stål. Målet är att studien ska resultera i friktionskoefficienterför olika varierande förhållanden som sedan kan användas vid t.ex. olika numeriskasimuleringar.Friktionstesterna utfördes genom att succesivt öka vinkeln på glidytan i form av enstålplatta där en provkropp var placerad. Vinkeln ökades tills det att provkroppenhamnade i rörelse, den uppnådda vinkeln registrerades och räknades sedan om till enfriktionskoefficient.Totalt utfördes 1 800 friktionstester för att ge god statistisk grund åt de slutgiltigamedelvärdena för friktionskoefficienterna. Undersökningen resulterade i enfriktionskoefficient i form av ett medelvärde för respektive varierande förhållande.

<p>Detta examensarbete utfördes under våren 2009 och avhandlar bestämning av fixpunkter i ett höjdnät med hjälp av statiska Global Navigation Satellite System (GNSS) mätningar. Ämnet är högaktuellt med tanke på att många kommuner står inför en övergång till Rikets Höjdsystem 2000 (RH 2000). Det kan vara ett problem vid en sådan övergång om det finns isolerade delar av det lokala höjdnätet som inte är anslutet till huvudnätet. Tidigare har den enda lösningen på ett sådant problem varit att genomföra ett höjdavvägningståg, ett både kostsamt och tidskrävande företag. Syftet med denna studie är att ge svar på hur noggrant det går att göra en höjdbestämning av fixpunkter med statisk GNSS-mätning.</p><p> Fältarbetet har utförts i Sandvikens kommun där ett antal höjdfixpunkter i RH 2000 nätet använts som referens vid GNSS-mätningar. Ett nät bestående av sju mätpunker etablerades i anslutning till RH 2000 höjdfixar. Fem av dessa användes sedan som passpunkter för att höjdbestämma två centralt belägna mätpunkter i nätet. För kontroll av mätningarna användes den kända avvägda höjden på de sökta punkterna. Mätningarna utfördes med fyra stycken Leica GX1230+ GNSS-mottagare som etablerades på punkterna i tre fyratimmarssessioner. Mätningarna utfördes i två kampanjer med tre veckors mellanrum.</p><p>Efterberäkning av GNSS- mätdata gjordes med Leica Geo Office 7 (LGO 7) och Surfer 8. Kontroll av resultaten gjordes genom matrisberäkningar i Microsoft Excel. Resultaten baseras på en sammanslagning av de båda mätkampanjerna. Avvikelserna visade sig ligga i ett spann på ca 3–5 mm ± punktmedelfelet (<strong>σ</strong>_H)lägre än de precisionsavvägda RH 2000 höjderna. Det faktum att samtliga GNSS-mätta höjder ligger 3–5 mm lägre än officiella RH 2000-höjder tyder på att ett systematiskt fel upptäckts. Slutligen, visar detta arbete att genom att kombinera frekvenser kan medelfelet bli så bra som 3 mm vid höjdbestämning med hjälp av statisk GNSS-mätning.</p>