In this thesis tests has been performed on the pull strength of screws glued into glulam beams. The experiment is based on the already approved method whereby the diameter of the drilled holes is the same as the screw outer diameter of 1 mm or bigger. The screws strength class shall not be less than 4.6 (EN ISO 898-1:1999, 1999). The difference in the experiments that were performed where that the drilled diameter were 1 mm smaller than the outer diameter of the screw so that the screw thread was worked into the wood. In the tests the gluing where made on M8 glulam beams. The screws where drilled at and angel of 90°tangental to the fiber direction with a diameter of 7 mm. The gluing of the screws where made in three different depths and where later exposed to pulling forces. The results showed both pulling breaks and screw breaks when they reached their maximum capacity. This conforms to the assessments made before the tests. From the evaluation of the tests the characteristic values have been calculated so that the method can be compared with nails and bolts in the roof trusses. The experiments showed that the glued screws with adapted drill-depths have similar pull strength as the corresponding wood screws and glued screws according to standards. There is a great need for continued research in this method of glued screws if they are going to be used in roof trusses and fulfill the same function as bolted joints does today. Tests should then be made on amongst others glued screws in different fiber directions, drill diameters, screw dimensions, glue types and climate tests. / I detta examensarbete har försök gjorts på utdragshållfasthet av inlimmade skruvar i limträbalkar. Undersökningen i detta examensarbete bygger på den redan typgodkända metoden som innebär att borrhållsdiametern är densamma som skruvens yttrediameter eller 1 mm större. Skruvarnas hållfasthetklass får inte vara lägre än 4,6 (SS-EN ISO 898-1, 1999). Skillnaden i försöken som utfördes var att borrhållsdiametern var 1 mm mindre än skruvens ytterdiameter, så att skruven gängades ner. I försöken gjordes inlimning av M8 på limträbalkar. Skruvarna borrades 90° mot fiberriktningen med borrhålsdiametern på 7 mm. Inlimningen av skruvarna gjordes i tre olika borrdjup och utsattes sedan för utdragskrafter. Resultaten visade på både utdragsbrott och skruvbrott när de uppnådde sin maxkapacitet. Detta överensstämde väl med de bedömningar som gjordes innan proven. I utvärderingen av försöken har karakteristiska värden beräknats för att metoden ska kunna jämföras med spik- och skruvförband i takstolar. Undersökningen visade på att inlimmade skruvar med anpassat borrdjup har en utdragshållfasthet i samma storleksordning motsvarande träskruv och inlimmad skruv enligt typgodkännande. Det finns ett stort behov av fortsatt forskning kring denna metod av inlimmade skruvar om det skall kunna användas i takstolar och uppfylla samma funktion som skruvförband gör idag. Då bör tester göras på bland annat inlimmade skruvar i olika fiberriktningar, borrhålsdiametrar, skruvdimensioner, limtyper, belastningstider och klimattester.

Syftet med studien var att undersöka hur tvärkraftskapaciteten i limträ påverkades om den förstärktes med inlimmade gängstänger samt att studera samverkan mellan limträ och gängstänger. En litteraturstudie genomfördes för att ta del av tidigare forskning. Förstärkning av tvärkraftskapaciteten hos limträbalkar är ett område där begränsad forskning skett. Ahlskog och Ross (2015) berörde detta område om hur limträ förstärkts mot tvärkraftbrott med pålimmade träribbor på utsidan. Resultatet från Ahlskog och Ross (2015) visade att deras förstärkningsmetod medförde en ökad tvärkraftskapacitet på 11 %. Denna studie var en vidareutveckling på Ahlskog och Ross (2015) arbete men med en ny förstärkningsmetod med inlimmade gängstänger i olika vinklar mot fiberriktningen. Testet bestod av fem olika provserier med åtta prover i varje serie. Provserie 1 var oförstärkt. Provserie 2 och 4 var förstärkta med inlimmade gänstänger i två olika vinklar mot fiberriktningen och testades med avseende för tvärkraftkapaciteten och jämfördes mot den oförstärkta. Provserie 3 och 5 var förstärkta på samma sätt som provserie 2 och 4 men provbitarna var klyvda i mitten och testades med avseende på gängstängernas hållfasthet och jämfördes mot provserie 2 och 4 för att undersöka samverkan. Provbitarna skruvades fast i två anhåll som placerades i tryckprovmaskinen som utsatte provbitarna med belastning tills brott inträffade. Maskinen var kopplad till en dator som registrerade samtliga värden i maskinens datorprogram Trapezium X. Studien resulterade i en ökning av tvärkraftkapaciteten på 13 % för provserie 2 förstärkt 45° och 1,0 % för provserie 4 förstärkt 90° jämfört med provserie 1. Samverkan mellan limträ och gängstänger resulterade i 32 % samverkan för provserie 2 förstärkt 45° och 4 % samverkan för provserie 4 förstärkt 90°. Resultatet hade förbättrats och visat en tydligare ökning av tvärkraftskapaciteten om fler felkällor hade beaktats i ett tidigare skede. En av dessa felkällor var torrsprickor, vilket resulterade i att provbitarna gav ett lägre värde gentemot de teoretiska beräkningarna.