The aim of this essay is to examine the experiences of an introduction process of newcomers through an integrative perspective, by two guiding questions: How does the examined organization socialize newcomers? How is the organizational socialization experienced by the employees? Most Swedish corporations engage in some form of workplace introduction and this introduction should give the newcomer an understanding of his work and its relation to the organizations other business practices. Earlier studies have mostly focused on the effects of socialization tactics but few on the experience. This study, based on qualitative interviews with a regional manager, newcomers and established employees shows that the studied organization socializes its newcomers through many socialization tactics where the newcomers’ personality and previous knowledge allows to direct the socialization process. The introduction is perceived by the interviewed parties to happen most intensively at specific events; the first impression, the welcoming, while performing work and during the breaks. The newcomers and the established employees both perceived the social aspect as central to the introduction and the work execution secondary. It’s very important according to both parties that it creates a dialog about both work and private life for a successful introduction. / Studiens syfte är att undersöka upplevelserna av en introduktionsprocess för nyanställda genom ett integrerat perspektiv, med hjälp av två frågeställningar: Hur socialiserar den undersökta organisationen in nya medarbetare? Hur upplevs organisationssocialiseringen av medarbetarna? De flesta svenska företag bedriver någon form av introduktionsverksamhet och introduktionen ska ge arbetstagaren en uppfattning om sina arbetsuppgifter och hur de står i relation till organisationens övriga verksamhet. Tidigare studier har främst riktat in sig på effekterna av socialiseringstaktiker men få på upplevelsen. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med regionchef, nyanställda samt etablerade medarbetare. Resultatet visar att den undersökta organisationen socialiserar sina nyanställda genom ett flertal socialiseringstaktiker där den nyanställdes personlighet och kunskaper tillåts styra socialiseringsprocessen. Introduktionen upplevs av de intervjuade att ske som mest intensivt vid vissa tillfällen, det första intrycket, välkomnandet, arbetsutförandet samt fikarasten. Medarbetarna upplevde även den sociala delen som central för introduktionen och arbetsutförandet sekundärt. Det är mycket viktigt både enligt de etablerade och nyanställda att det skapas en dialog som handlar om både arbete och privatliv för en lyckad introduktion.

<p>The aim of the study was to analyse relations between the school and the surrounding world and how these relations affects the schools’ work for sustainable development. This was mainly an interview study but teachers’ self-valuations have also been used. Totally six teachers at two primary schools has been interwied. The schools were chosen because of their acknowledged work for sustainable development. From the interviews, it was found how the teachers interpreted the conception the schools´ surrounding world, what relations the schools had with the surrounding world and how that affected the schools´ work for sustainable development. The surrounding world was interpreted as both the close and immediate neighborhood but also in a wider perspective as other countries. The schools had mostly contacts with the close-by immediate surroundings. The school situated in the urban environment had more access the culture of the city and the school situated near nature used the forest and water more often. The schools had a few national and international contacts. The relationships with surrounding world changed over time and with age of the pupils. Personal contacts and interest helped to establish contacts. The teachers see the school as an integral part of the society. The relations with the surrounding world seem to have a positive impact on education for sustainable development. The learning became concrete, varied and the pupils view themselves as a part of something larger. Ecological, social and economic perspective could be identified in the schools relations with surrounding world. According to the self-evaluations the schools had more contacts to the surrounding world than to the society.</p> / <p>Syftet med uppsatsen var att undersöka relationer mellan skola och omvärld och hur de påverkar skolornas arbete för hållbar utveckling. Sex pedagoger intervjuades och en kvantitativ sammanställning av pedagogers självvärdering gjordes. Skolorna valdes utifrån sitt uttalade arbete för hållbar utveckling. Intervjuerna undersökte hur pedagogerna tolkade begreppet skolans omvärld, vilka omvärldskontakter man hade och hur de påverkade lärande för hållbar utveckling. Omvärlden tolkades som skolans omedelbara närhet men även i ett vidare perspektiv. Skolorna hade flest kontakter med den närliggande omvärlden. Eventuellt kunde skolan placerad i en urban miljö utnyttja stadens kultur mer och den andra skolan placerad nära naturen utnyttjade skog och vatten mer. Nationella och enstaka internationella kontakter förekom. Kontakterna varierade över tid och förändrades med elevernas ålder. Personligt nätverk och internet var framgångsfaktorer för att skapa kontakter. Pedagogerna såg skolan som en del av samhället (det integrerade perspektivet). Genom omvärldskontakter blev lärandet för hållbar utveckling konkret, varierat och eleverna såg sig själva som en del av något större. Ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv urskiljdes i skolornas omvärldskontakter. Enligt skolornas självvärdering fanns fler kontakter med omvärlden än med samhället.</p>

The aim of the study was to analyse relations between the school and the surrounding world and how these relations affects the schools’ work for sustainable development. This was mainly an interview study but teachers’ self-valuations have also been used. Totally six teachers at two primary schools has been interwied. The schools were chosen because of their acknowledged work for sustainable development. From the interviews, it was found how the teachers interpreted the conception the schools´ surrounding world, what relations the schools had with the surrounding world and how that affected the schools´ work for sustainable development. The surrounding world was interpreted as both the close and immediate neighborhood but also in a wider perspective as other countries. The schools had mostly contacts with the close-by immediate surroundings. The school situated in the urban environment had more access the culture of the city and the school situated near nature used the forest and water more often. The schools had a few national and international contacts. The relationships with surrounding world changed over time and with age of the pupils. Personal contacts and interest helped to establish contacts. The teachers see the school as an integral part of the society. The relations with the surrounding world seem to have a positive impact on education for sustainable development. The learning became concrete, varied and the pupils view themselves as a part of something larger. Ecological, social and economic perspective could be identified in the schools relations with surrounding world. According to the self-evaluations the schools had more contacts to the surrounding world than to the society. / Syftet med uppsatsen var att undersöka relationer mellan skola och omvärld och hur de påverkar skolornas arbete för hållbar utveckling. Sex pedagoger intervjuades och en kvantitativ sammanställning av pedagogers självvärdering gjordes. Skolorna valdes utifrån sitt uttalade arbete för hållbar utveckling. Intervjuerna undersökte hur pedagogerna tolkade begreppet skolans omvärld, vilka omvärldskontakter man hade och hur de påverkade lärande för hållbar utveckling. Omvärlden tolkades som skolans omedelbara närhet men även i ett vidare perspektiv. Skolorna hade flest kontakter med den närliggande omvärlden. Eventuellt kunde skolan placerad i en urban miljö utnyttja stadens kultur mer och den andra skolan placerad nära naturen utnyttjade skog och vatten mer. Nationella och enstaka internationella kontakter förekom. Kontakterna varierade över tid och förändrades med elevernas ålder. Personligt nätverk och internet var framgångsfaktorer för att skapa kontakter. Pedagogerna såg skolan som en del av samhället (det integrerade perspektivet). Genom omvärldskontakter blev lärandet för hållbar utveckling konkret, varierat och eleverna såg sig själva som en del av något större. Ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv urskiljdes i skolornas omvärldskontakter. Enligt skolornas självvärdering fanns fler kontakter med omvärlden än med samhället.