Företagsvärlden, med avseende på företagets mognad och om de väljer hemmamarknaden eller den internationella marknaden som den primära, tidigare var indelad i tre större områden. Dock har det under de senaste åren skapats en fjärde typ av företag, Born Globals. Dessa företag utnyttjar det faktum att världen virtuellt sett har blivit mindre, exempelvis genom användandet av Internet. Dessa verkar skilja sig från de traditionella företagen i både struktur och tillvägagångssätt. Vi analyserar därför i denna studie möjligheten att applicera traditionella affärsmodellsteorier på de nya Born Global företagen. Studien avser även delvis att identifiera potentiella faktorer för teoretiskt skapande av nya affärsmodellsteorier, men också till att identifiera en grund till en modell som Born Global företagen praktiskt kan använda i uppstartsfasen. Hur kan dagens traditionella affärsmodellsteorier appliceras på de moderna Born Global företagen, vilken är den eventuella diskrepansen och varför? För att besvara problemformuleringen på bästa sätt genomförde vi fyra djupintervjuer med nystartade företag som avser operera på den internationella marknaden redan i uppstartsfasen. Vid intervjuerna ställdes frågor kring det faktiska tillvägagångssättet företagen haft, men också frågor kring incitament till uppstarten. För att på bästa sätt analysera resultatet av den empiriska studien har vi tagit stöd i olika teorier. Dessa utgörs exempelvis av nätverkande, Flamholtz sexstegspyramid men också Uppsalamodellen. Denna modell har legat till grund för i stort sätt all övrig forskning kring internationaliserande företag. Vi identifierar en del tydliga kopplingar till att dessa modeller och teorier är applicerbara även på Born Globals, men vi ser också att de på flera signifikanta punkter skiljer sig. Detta ledde till att vi skapade en egen modell, baserad på det empiriska resultatet intervjuerna gav oss. Vi sammanlänkade dessa med de befintliga modellerna och teorierna för att sedan skapa den modell vi kallar I-STAND-modellen.

Vid uppstart kan små och medelstora företag ha begränsade resurser, vilket i sin tur kan påverka företagens möjlighet att internationalisera. Resurser och kunskap är två förutsättningar för att kunna internationalisera, och erhålls bland annat genom socialt kapital. Om det sociala kapitalet spelar en viktig roll vid en internationalisering, är frågan hur det påverkar små och medelstora företag. Intervjuer genomfördes med VD:ar, grundare samt en exportchef på fem olika företag för att undersöka hur företagen har internationaliserat, samt vilken roll det sociala kapitalet har spelat. Resultatet visar att inte alla företag behöver ha en initial vilja eller socialt kapital för att genomföra en internationalisering. En god relation med samarbetspartners är dock nödvändig för att fortsätta expandera och öka omfattningen av den internationella verksamheten. Resultatet visar också att det kan finnas olika faser vid en internationalisering, och att dessa kan vara bra att känna till för företag för att underlätta en fortsatt internationalisering och skapa en stabilare verksamhet på de utländska marknaderna.