Bakgrund: Svensk hälso- och sjukvård har som mål att god vård på lika villkor skall ges till hela befolkningen. Därmed ställs krav på att samhället tillgodoser vårdsökandes behov av kommunikationshjälp i vårdkontakter. Många studier belyser vikten av god kommunikation patienter och vårdgivare emellan. Studier saknas som beskriver BVC-sköterskans erfarenheter av att arbeta via tolk. Syfte: Att beskriva BVC-sköterskans erfarenheter och reflektioner av att arbeta på BVC när kommunikationen med barnen och deras vårdnadshavare sker via tolk. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats och deskriptiv design med sju informanter. Analysmetod: kvalitativ innehållsanalys. Resultat: BVC-sköterskan ställs ofta inför svårigheter i arbetet när tolk måste användas men ser en glädje i och en vilja till att göra dessa möten så bra som möjligt. Förutsättningar för lyckade tolksamtal relaterade till att tolken var en lugn, förberedd, ackrediterad sjukvårdstolk, helst kvinnlig platstolk, med rätt dialekt, att BVC-sköterskan själv var tydlig i kommunikationen, att samtalsklimatet tillät frågor samt att en stödjande chef tillät ett självständigt arbetsupplägg. BVC-sköterskan ställdes ofta inför svårigheter relaterade till tolkens förhållningssätt, kunskaper och könstillhörighet, familjers önskemål som stred emot vad BVC-sköterskan ansåg bäst, störande ljud under tolksamtalet, tidsstyrt arbete, vilken tolkservice som upphandlats samt svårigheter vid telefontolkning pga. dålig teknisk utrustning. Slutsats: För att BVC-sköterskans positiva inställning ska bibehållas trots svårigheter i tolksamtal behövs ökat stöd och högre prioritet för området tolkning från chefer med fokus på att BVC-sköterskan ska kunna välja den samtalsform som fungerar bäst i tolksamtalet, att den tekniska utrustningen förbättras samt utbildningsmöjligheter för BVC-sköterskan i samtal via tolk. / Background: The Swedish health care law has the aim to give good and equal health care to the entire population. Provision of communication support should therefore be available if needed when encountering health care. Studies highlights the importance of good communication between patients and caregivers. Aim: To describe primary child health nurse’s experiences and reflections of working with children and their caretakers in interpreter mediated communication. Method: Interviews with seven informants, qualitative approach and descriptive design. Analyze method: qualitative content analysis. Result: The primary child health nurse often faces difficulties in the work situation when an interpreter is needed but looks a joy in and a willingness to make these meetings as good as possible. Contributing factors to successful interpreting mediated communication were related to; calm interpreter behavior, preparedness, accredited medical interpreter education, speaking the patient’s accent, being on-site and preferably a female interpreter. Successful factors related to the primary child health nurse included; calm behavior, distinct communication, an open-minded attitude allowing questions and a supportive manager allowing the nurses to plan their work independently. Problems facing the primary child health nurse was related to the interpreter’s dedication and knowledge, gender, family wishes versus the primary child health nurse thoughts of being the best interventions, noises during interpreter mediated conversations, time controlled work, interpreter service company, difficulties in telephone interpreted calls because of poor technical equipment. Conclusion: To keep up the primary child health nurse’ positive attitude despite difficulties in interpreter mediated communication it’s necessary with an increased manager support and higher priority of this subject, focusing that the nurse should be able to choose the best communication form, improvement of the technical equipment and to obtain interpreter mediated communication education.