Det övergripande syftet med undersökningen ”Internet och det öppna samhällets drivkrafter” är att i första hand påvisa, förklara och förstå olika samband mellan språklig kommunikation och demokratiska processer. Ett särskilt fokus läggs på studier av internet som kommunikationsmedium. En central frågeställning kretsar också kring vad som möjliggör och har möjliggjort väl fungerande demokratiska processer genom historien och i nutid. Den hypotes som läggs fram är att det i grunden är kommunikation mellan människor genom mänskliga språk som möjliggör demokratiska processer.

In this essay, we have chosen to focus on a wonder regarding where Swedish company management is headed. With that said, we are interested in seeing some form of future prospect, which we can never really take for granted since the future has not yet occurred. With that said, we have chosen to relate to the future in a specific way. Mainly through Johan Asplund and his tankefigursmodell. Through this work, we answer various wounderings, such as "What does Swedish business management mean?", "What does Swedish business management look like?" and "What is said in relation to future Swedish company management, and what does it mean?". We have chosen to approach our main wonder through an Asplundisk approach with focus on aspect vision, meaning statements, fixation images and tankefigurer. We address our wonder in the theoretical field by looking at Swedish business management from three aspects in time; the past, the present and the future. We address the empirical field by looking at two aspects. First, we look to Swedish recruitment companies to form an idea of what type of people they are looking for in leading positions for the future. Secondly, by looking at OMX30's annual reports, we listen to “the CEO: have the floor”, to interpret how they view future Swedish company management. We come to the conclusion that there is a movement happening regarding Swedish company management that takes place over time. The movement takes us from the tankefigur of the past “Tänkare eller Görare” to the tankefigur of the future “Tänkande Görare”. We note that it seems like the present constructs the idea of the future man in a rather tricky way and that there are tensions between what is said and what is done, in relation to the future. Wonders that we acknowledge in our conclusion are for example; Are sustainability aspects a facade and are the conversations about complexity and uncertainty perhaps not as new and future as we seem to think? Has it become a convention in relation to Swedish company management to speak in certain terms? What is typically Swedish and does this differ from the outside world? Through this work our contribution is, in our opinion, twofold. On the one hand, we have a contribution that lies in the fact that through our wondering approach we interpret the tankefigur of the future, its overarching discourses and corresponding basis and look at the meaning of what we can see. Secondly, the contribution lies in the approach itself. The way we choose to write this essay might differ from the convergence and can thus create wonders and revelations for someone else, which might be enlightening or eye opening. / I denna uppsats har vi valt att fokusera på en undran om vart svensk företagsledning är på väg. Med det sagt är vi intresserade av att se någon form av framtidsutsikt. Vi är dock medvetna om att vi inte kan ta framtiden för givet eller konstatera den som självklar, eftersom den ännu inte har inträffat. Med det sagt har vi valt att förhålla oss till framtiden på ett specifikt sätt. Främst genom Johan Asplund och hans tankefigursmodell. Genom detta arbete svarar vi på olika undringar, såsom "Vad betyder svensk företagsledning?", "Hur ser svensk företagsledning ut?" och "Vad talas det om i förhållande till framtida svensk företagsledning och vad betyder det?". Vi har valt att närma oss vår huvudsakliga undran genom ett Asplundiskt synsätt med fokus på aspektseende, betydelseangivelse, fixeringsbilder och tankefigurer. Vi tar upp vår undran inom det teoretiska området genom att undersöka svensk företagsledning ur tre aspekter; dåtiden, nuet och framtiden. Vi tar upp svensk företagsledning i relation till vår empiriska undersökning genom att se till två aspekter. Först vänder vi oss till svenska rekryteringsföretag för att bilda oss en uppfattning om vilken typ av personer de söker till ledande positioner inför framtiden. För det andra, genom att titta på OMX30:s årsredovisningar, lyssnar vi på ”VD:n: har ordet”, för att tolka hur de ser på framtida svensk företagsledning. Vi kommer fram till att det sker en rörelse kring svensk företagsledning som sker över tid. Rörelsen tar oss från dåtidens tankfigur "Tänkare eller Görare" till framtidens tankfigur "Tänkande Görare". Vi noterar att det verkar som om nutiden konstruerar idén om den framtida människan på ett ganska knepigt sätt och att det finns spänningar mellan det som sägs och det som görs, i förhållande till framtiden. Undringar som vi uppmärksammar i vår reflektion och slutsats är bland annat; Är hållbarhetsaspekter en fasad och är samtalen om komplexitet och osäkerhet kanske inte så nya och framtida som vi verkar tro? Har det blivit en norm, förhållande till svensk företagsledning, att tala i vissa termer? Vad är typiskt svenskt och skiljer sig detta typiska från omvärlden? Genom detta arbete är vårt bidrag, enligt vår mening, tvåsidigt. För det första har vi ett bidrag i tolkandet av framtidens tankefigur, dess övergripande diskurser och motsvarande bas samt vårt undrande förhållningssätt när det kommer till innebörden av det vi kan se. För det andra ligger bidraget i själva tillvägagångssättet. Vi väljer att skriva den här uppsatsen på ett sätt som kan skilja sig från normen gällande uppsatsskrivande. Detta hoppas vi kan skapa undringar och nyfikenhet hos någon annan, vilket kan vara upplysande eller ögonöppnande.