No description available.

No description available.

<p>Överingress</p><p>För hundra år sedan drevs ett familjenära jordbruk i Sverige. I takt med stigande konkurrens har många gårdar tvingats till valet att lägga ner eller öka sin produktion. De småskaliga jordbruk som för tankarna till Astrid Lindgrens böcker om Emil i Lönneberga och Alla vi barn i Bullerbyn finns knappt kvar längre.</p><p>Idag producerar Europas bönder mer mat än vi någonsin behöver. EU:s jordbruksstöd kostar mycket pengar, och leder till en överproduktion samt en snedvriden konkurrens. Och bland riksdagspartierna råder en bred enighet om att avreglera många av EU:s jordbruksstöd och ändra deras inriktning.</p><p>Denna artikelserie belyser en ny produktion inom jordbruket. Bönderna ska få betalt för att producera öppna landskap, bevara en biologisk mångfald och sköta om vårt kulturarv på landsbygden. Frågan är: Vad ska vi använda framtidens jordbruk till?</p>

Överingress För hundra år sedan drevs ett familjenära jordbruk i Sverige. I takt med stigande konkurrens har många gårdar tvingats till valet att lägga ner eller öka sin produktion. De småskaliga jordbruk som för tankarna till Astrid Lindgrens böcker om Emil i Lönneberga och Alla vi barn i Bullerbyn finns knappt kvar längre. Idag producerar Europas bönder mer mat än vi någonsin behöver. EU:s jordbruksstöd kostar mycket pengar, och leder till en överproduktion samt en snedvriden konkurrens. Och bland riksdagspartierna råder en bred enighet om att avreglera många av EU:s jordbruksstöd och ändra deras inriktning. Denna artikelserie belyser en ny produktion inom jordbruket. Bönderna ska få betalt för att producera öppna landskap, bevara en biologisk mångfald och sköta om vårt kulturarv på landsbygden. Frågan är: Vad ska vi använda framtidens jordbruk till?

Fattigdom, underutvecklat jordbruk, infrastruktur och dåliga politiska strukturer ät idag vardag inom världens fattigaste länder. Många bilder vi ser från världens fattiga länder idag speglar ofta ett sådant samhälle. Det finns flera orsaker till detta och de är ibland många och komplicerade, främst beror det på fattigdom, brist på utbildning, hälsovård för barn, torka och översvämningar löper om vartannat, inhemska politiska konflikter, brist på rent vatten samt sjukdomar som HIV/AIDS. Ländernas behov av import, export och bistånd är en viktig faktor som inte får lämnas åt sidan och detta arbete kommer att handla mycket om just det. Ett av de stora problemen som länderna har är de exportproblem med sina egna producerade livsmedel som de inte får ut på USA: s och den europeiska marknaden. Världen blir mer globaliserad och länder integreras genom handel med varor och tjänster, genom migration, finansiella flöden och genom utbyte av idéer och kunskap. Informationstekniken har underlättat för företag i i-världen att geografiskt dela upp sin produktion i olika delprocesser, där kontrollen bibehålls över hela produktionskedjan, vilket möjliggjort att delar av produktionen förläggs till u-länder. Denna uppsats lyfter fram de konkreta orsaker som gör att många länder inom ACP regionerna har svårt att bli självförsörjande och leva utan bistånd. Denna uppsats är även mitt examinationsarbete inom lärarprogrammet vilket betyder att det finns en didaktiks koppling till min uppsats.

<p>Fattigdom, underutvecklat jordbruk, infrastruktur och dåliga politiska strukturer ät idag vardag inom världens fattigaste länder. Många bilder vi ser från världens fattiga länder idag speglar ofta ett sådant samhälle. Det finns flera orsaker till detta och de är ibland många och komplicerade, främst beror det på fattigdom, brist på utbildning, hälsovård för barn, torka och översvämningar löper om vartannat, inhemska politiska konflikter, brist på rent vatten samt sjukdomar som HIV/AIDS. Ländernas behov av import, export och bistånd är en viktig faktor som inte får lämnas åt sidan och detta arbete kommer att handla mycket om just det. Ett av de stora problemen som länderna har är de exportproblem med sina egna producerade livsmedel som de inte får ut på USA: s och den europeiska marknaden.</p><p>Världen blir mer globaliserad och länder integreras genom handel med varor och tjänster, genom migration, finansiella flöden och genom utbyte av idéer och kunskap. Informationstekniken har underlättat för företag i i-världen att geografiskt dela upp sin produktion i olika delprocesser, där kontrollen bibehålls över hela produktionskedjan, vilket möjliggjort att delar av produktionen förläggs till u-länder.</p><p>Denna uppsats lyfter fram de konkreta orsaker som gör att många länder inom ACP regionerna har svårt att bli självförsörjande och leva utan bistånd. Denna uppsats är även mitt examinationsarbete inom lärarprogrammet vilket betyder att det finns en didaktiks koppling till min uppsats.</p>

<p>The aim of this study is to find out the dynamics of rice supply chains and their impacts on the small-scale rice producer in Magugu village. The problem addressed in this study is the changes in the food trading paradigm and how it is shaping power relations at a local level. The empirical material in this study has been collected during a fieldtrip to the Babati district in Tanzania from the 25th of February to the 19th of March (2008). The First Mile Project (FMP) in Tanzania had the purpose to teach farmers how to build more equal and efficient supply chains and linking the producer to the consumer. A comparison between a regular rice supply chain and one involved in the FMP was made to explore how the two was forming in the changing food trade paradigm and how the farmers were adapting to this fact. Several methods were employed in this study. These include: case study method, qualitative methods, and secondary data. The results in this study was analysed with the use of the Global Value Chain (GVC) analysis and the Network theory. The conclusion was that depending on how the networks and the power relations within them, actors in the leading position in the GVC determines how the product is going to be: produced, processed, and marketed, at what time and to what price and establish requirements of the GVC. The rice farmers involved in the FMP were the once most able to adapt to the requirements of the GVC and food trading paradigm because of the cooperation among the group and good relations with other actors along the supply chain.</p>

<p>According to earlier research farmer's crop orientation in developing countries mainly depends on farm size, large-scale farmers prefer cash crop while small-scale farmers prefer subsistence crops. The first aim of this study is to see if this hypothesis can be applied on six households in Babati District in rural Tanzania. The second aim is to investigate if other factors than farm size affect crop portfolio choice and the final aim is to see if those crop portfolio models can be improved. A case-study research design and qualitative interviews are used. The primary data is based on a fieldwork that took place from the 18th of February until the 7th of March 2009 in the study area.</p><p>From a theoretical perspective the underlying assumptions of the Marcel Fafchamp's model <em>Crop portfolio choice under multivariate risks </em>is discussed in connection to the result of the study.</p><p>Interviews were made with six households of different farm size. The result of the study indicates that both small-scale and large-scale farmers are using cash crops. The fact that all crops can be used for selling, gives also small-scale farmers in season with higher prices, an opportunity to sell a large share of their crops. It's thereby not possible to state that large-scale farmers devote a larger share of their land for cash crop than small-scale farmers do.</p><p> </p>

The aim of this study is to find out the dynamics of rice supply chains and their impacts on the small-scale rice producer in Magugu village. The problem addressed in this study is the changes in the food trading paradigm and how it is shaping power relations at a local level. The empirical material in this study has been collected during a fieldtrip to the Babati district in Tanzania from the 25th of February to the 19th of March (2008). The First Mile Project (FMP) in Tanzania had the purpose to teach farmers how to build more equal and efficient supply chains and linking the producer to the consumer. A comparison between a regular rice supply chain and one involved in the FMP was made to explore how the two was forming in the changing food trade paradigm and how the farmers were adapting to this fact. Several methods were employed in this study. These include: case study method, qualitative methods, and secondary data. The results in this study was analysed with the use of the Global Value Chain (GVC) analysis and the Network theory. The conclusion was that depending on how the networks and the power relations within them, actors in the leading position in the GVC determines how the product is going to be: produced, processed, and marketed, at what time and to what price and establish requirements of the GVC. The rice farmers involved in the FMP were the once most able to adapt to the requirements of the GVC and food trading paradigm because of the cooperation among the group and good relations with other actors along the supply chain.

According to earlier research farmer's crop orientation in developing countries mainly depends on farm size, large-scale farmers prefer cash crop while small-scale farmers prefer subsistence crops. The first aim of this study is to see if this hypothesis can be applied on six households in Babati District in rural Tanzania. The second aim is to investigate if other factors than farm size affect crop portfolio choice and the final aim is to see if those crop portfolio models can be improved. A case-study research design and qualitative interviews are used. The primary data is based on a fieldwork that took place from the 18th of February until the 7th of March 2009 in the study area. From a theoretical perspective the underlying assumptions of the Marcel Fafchamp's model Crop portfolio choice under multivariate risks is discussed in connection to the result of the study. Interviews were made with six households of different farm size. The result of the study indicates that both small-scale and large-scale farmers are using cash crops. The fact that all crops can be used for selling, gives also small-scale farmers in season with higher prices, an opportunity to sell a large share of their crops. It's thereby not possible to state that large-scale farmers devote a larger share of their land for cash crop than small-scale farmers do.