Det råder ingen tvekan om att kökets roll i bostaden är viktig idag. Detta examensarbete ska belysa hur köksutformning i nyproducerade flerbostadshus förhåller sig till allmänna regler och rådande trender. Utgångspunkten i arbetet är kökets fysiska planering, uppställning av inredning, utrustning samt kökets förhållande till den övriga bostaden.  Vid arkitektritad köksutformning finns det krav och riktlinjer för hur ett kök bör utformas som återfinns i byggregler, standarder och handböcker. Det här examensarbetet är baserat på en initial känsla av att det finns ett glapp mellan regler, standarder och normer inom köksutformning mot hur kök generellt byggs och används idag. Känslan har varit att arkitektritade kök i flerbostadshus som följer en standard upplevs enkla, likartade och begränsade i sin utformning i jämförelse med de möjligheter som finns för köksutformning på privatmarknaden. Genom att kartlägga viktiga regler, normer och riktlinjer, kökets historia samt rådande trender har kök i nyproducerade flerbostadshus analyserats och jämförts. I rapportens diskussion resoneras om den initiala känslan var motiverad och här eftersträvas formuleringar som svarar på ...är kök i takt med tiden?

Köket utgör en essentiell del i hemmet. De trånga köken med låga arbetsbänkar följde kvinnorna långt in på 1950-talet, och skapade opraktiska och otrevliga arbetsmiljöer. Studier av olika arbetsmoment i kök gjordes av Carin Boalt och Brita Åkerman, för att på så sätt studera vad som behövdes och därmed skapa en bekväm arbetsmiljö utan tröttande och skadliga moment i arbetet. Dagens kök planeras baserat på olika krav och bestämmelser i avsikt att skapa bra funktioner och underlätta köksarbetet. Men frågan är om dessa, idag inte lika bindande, standarder och byggregler skapar ett rationellt och hälsosamt kök.Syftet med examensarbetet är att få djupare inblick i hur köksutformning utvecklades samt hur utformningen påverkar människors hälsa. För att nå detta studerades bl.a. resultat från Hemmens forskningsinstitut som undersökte köksarbete och dess rörelsemönster. Vidare intervjuades olika kökstillverkare, köksbrukare och en fysioterapeut. Resultatet visar att dagens köksstandard i huvudsak passar majoriteten av köksbrukarna som intervjuades, men statistik från Statistiska centralbyrån, SCB, visar att svenskars samtida medellängd inte passar standardhöjden i kök.

Arbetet syftar till att undersöka behovet av att se över köksbänkars- och överskåps standardmått. De standardmått som finns idag är baserade på forskning som genomfördes på endast kvinnor som köksbrukare år 1948 av Hemmets forskningsinstitut. För att få svar på frågeställningen har vetenskapliga artiklar och tidigare forskning undersökts samt intervjuer med sakkunniga inom ämnesområdet har utförts. I uppsatsen redovisas även utförda experiment med köksbrukare. Resultatet av dessa undersökningar visade på behovet av att måtten behöver ses över vad gäller köksbänkens höjd samt hur förhållande till överskåpet påverkas av en eventuell förändring. Slutsatsen baseras på att det finns en markant skillnad i medellängden mellan är 1948 och 2010 enligt den senaste statistiken från Statistiska Centralbyrån. Dessutom har köksanvändaren gått från att ha varit endast kvinnor till att det idag är en relativ jämn fördelning mellan kvinnor och män. Standardmåtten i köket är baserade på en medellängd på 164 centimeter och idag är medellängden 172,6 centimeter. Slutsatsen i uppsatsen är att en ny utredning bör genomföras med utgångspunkt i den utredning som genomfördes år 1948. Dessutom bör olika professioner så som kökstillverkare, myndigheter, arkitekter och ergonomer medverka i en ny utredning för att kunna uppnå optimala arbetsförutsättningar i köket. / The thesis aims to investigate the need to review the standard measurements of kitchen countertops and cupboards. The standard dimensions today are based on research conducted on only women as kitchen users in 1948 by Hemmets forskningsinstitut. In order to answer the question, scientific articles and previous research were investigated in the thesis and interviews with experts in the subject area were conducted. Experiments with kitchen users are also presented in the thesis. The results of this showed that the measurements need to be reviewed with regards to the height of the kitchen counter and how the relation with the cupboard is affected by any changes. The conclusion is based on that there is a pronounced difference in the average length between 1948 and 2010 according to the latest figures from Statistics Sweden. Furthermore, the kitchen user has gone from being only women to the fact that today there is a relatively even distribution between women and men. The standard dimensions in the kitchen are based on an average height of 164 centimeters and today the average length of Swedish population is 172.6 centimeters. The conclusion of the investigation is that a new study should be realized based on the study that was conducted in 1948. However, various professionals such as kitchen manufacturers, authorities, architects and ergonomists should participate in a new study in order to achieve optimal working conditions in the kitchen.