SAMMANFATTNING Introduktion: Information, förberedelse, trygghet och möjlighet till delaktighet i kontakt med hälso- och sjukvården är en rättighet enligt lag. För personer med intellektuell funktionsnedsättning tillgodoses inte detta till fullo och deras upplevelser av hälso- och sjukvårdsbesök är oftare negativa enligt tidigare forskning. Ett av de första stegen i kontakt med hälso- och sjukvården är kallelsebrevet. Därför är det viktigt att undersöka hur personer med intellektuell funktionsnedsättning upplever och tar del av de kallelsebrev de får från hälso- och sjukvården och hur de önskar att en kallelse skulle vara utformad för att tillgodose deras behov och möjlighet till Känsla Av Sammanhang, KASAM.  Syfte: Att undersöka hur personer med lindrig till medelsvår intellektuell funktionsnedsättning uppfattar den kallelse och information som ges inför möten med hälso- och sjukvården och hur de skulle vilja att det fungerade.  Metod: Kvalitativ explorativ studie med deduktiv ansats där datainsamlingsmetod utgörs av semistrukturerade intervjuer med påföljande innehållsanalys  Resultat: Sammantaget visar studiens resultat att erfarenheterna kring att få kallelse till hälso- och sjukvården varierade och att det fanns olika behov och önskemål. Studiedeltagarnas beskrivna erfarenheter pekade på brister rörande uppfattad information inför ett hälso- och sjukvårdsbesök. De hade olika önskemål om kallelseväg samt kallelsens utformning. Bildstöd var dock ett återkommande önskemål.  Slutsats: Beskrivna erfarenheter pekade på att information och förberedelse när personer med IF kallas till ett hälso- och sjukvårdsbesök, är ett område som i större omfattning behöver undersökas och utvecklas. Att få kallelser med bildstöd förefaller vara ett önskemål hos en del personer med IF. I studiens resultat framträder dock vikten av att inte generalisera målgruppen. Ansvaret för att kallelserna innehåller tillräcklig information och är utformade så att mottagaren kan uppfatta innehållet vilar på hälso- och sjukvården. För att uppfylla detta ansvar med evidens krävs ytterligare studier i större format. / ABSTRACT Background: Information, preparation, security and the opportunity to participate in contact with health care is a privilege according to law. For people with intellectual disabilities, ID, this is not fully meet and their experiences of health care visits are more often negative according to previous research. One of the first steps in contact with health care is the letter of invitation. Therefore, it is important to examine how persons with intellectual disabilities experience and take part in the letters of invitation they receive from the health service and how they wish that a summon should be designed to meet their needs and opportunity for Sense of Coherens, KASAM. Aim: To investigate how persons with mild to moderate intellectual disabilities perceive the calling and information given before meetings with the health service and how they would like it to work.                                                                                             Method: Qualitative exploratory study with deductive approach where data collection method consists of semi-structured interviews with subsequent content analysis. Results: Overall, the results of the study show that the experiences of receiving a call to the health service varied and that there were different needs and wishes. The study participants' described experiences pointed to shortcomings regarding perceived information prior to a health and medical visit. They had different wishes about the path and the design of the calling. Image support was, however, a recurring wish. Conclusion: Described experiences pointed out that information and preparation when persons with ID are called to a health and medical care visit, is an area that needs to be investigated and developed to a greater extent. Receiving invitations with image support seems to be a wish of some persons with ID. The results of the study, however, emphasize the importance of not generalizing the target group. The responsibility for ensuring that the notices contain sufficient information and are designed so that the recipient can perceive the content rests with the health service. To fulfill this responsibility with evidence, further studies in a larger format are required.