No description available.

Både vinstandelslån och kapitalandelslån är två välkända finansiella instrument vars förflutna är händelserik. Dessa instrument användes för första gången under Ivar Kreugers tid 1928, vars benämning under den tiden var participating debentures. Dessa låneinstrument blev en succé under en kort tid, tills Kreugerkraschen inträffade 1932, då hela börsen kraschade och alla som hade investerat i de så kallade participating debentures led stora förluster. Sedan dess har rättsläget kring vinstandelslån och kapitalandelslån varit osäkert. Lagstiftaren valde i samband med 1975 års aktiebolagslag att förbjuda kapitalandelslånet, men det blev tillåtet igen 2005 då grunderna för förbudet bland annat, inte var tillräckliga. Vad gäller skillnader och likheter mellan vinstandelslån och kapitalandelslån kan det konstateras att både skillnaderna och likheterna är flera, vilka kommer att belysas och kartläggas i uppsatsen. Vidare kommer en redogörelse av för- och nackdelar mellan vinstandelslånet och kapitalandelslånet att behandlas, vilket är en viktig del i arbetet, då läsaren erhåller en bredare kunskap om hur de båda skiljer sig åt. / Both the participating loan (vinstandelslån) and the share equity loan (kapitalandelslån) are two well-known financial instruments whose past is eventful. These financial instruments were used for the first time during Kreuger's time in 1928, whose specific description during that time was participating debentures. These loan instruments were a success for a short time until the famous Kreuger crash occurred in 1932, the resulting stock market crash caused all those who had invested in so-called participating debentures to procure large losses. Since then, the legal positions regarding participating loan and equity loans have been uncertain. The legislature chose (in connection with the 1975 Companies Act) to prohibit the share equity loan; but in 2005, the restriction was lifted as the grounds for the prohibition were not sufficient. With regards to the similarities and differences between participating loan and share equity loan it can be concluded that both the differences and the similarities are many, which will be identified and presented in this thesis. Moreover, an explanation of the pros and cons between the participating loan and share equity loan will be given, as well as how to treat them, as the reader will receive a broader understanding of how the two differ.

<p>Dagens finanskris är något som berör alla parter i ett företag på något sätt oavsett vilken näringsgren företaget är verksamt i. Den rådande ekonomiska situationen väckte ett intresse hos oss och vi ställde oss frågande till om företagen är så drabbade som media framställer dem. Vi valde att undersöka kreditmarknaden med följande problemformulering:</p><p><em>Hur har finanskrisen påverkat möjligheten för större svenska bolag att anskaffa externt kapital samt hur arbetar de för att begränsa riskerna?</em></p><p>Studiens syfte är att förklara hur finanskrisen inverkat på ett företags finansieringsstrategi. Det kommer att göras med hjälp av personliga intervjuer som ska visa på hur företagen upplever att kreditmarknaden utvecklats under finanskrisen. Vi vill med intervjuerna även undersöka hur riskerna med ett företags externa kapital har förändrats samt hur de arbetar mot olika aktörer för att begränsa dessa.</p><p>Teorierna som har behandlats i denna uppsats är två välkända teorier i form av Stakeholderteorin och Agentteorin. Dessa teorier ska hjälpa till att skildra och ge förklaringar till företagens finansieringsmöjligheter på marknaden. De ska även visa på hur företagen arbetar för att begränsa de risker som uppkommer i samband med finansieringen.</p><p>Uppsatsen är byggd på en kvalitativstudie med ett induktivt angreppssätt och hermeneutisk kunskapssyn. Datainsamlingen består av fem djupgående intervjuer med olika börsnoterade bolag. En sammanställning av intervjuerna presenteras i uppsatsens empiriska kapitel.</p><p>Det som framkommer av uppsatsen är att finanskrisen inte haft någon större inverkan på de undersökta bolagens finansiering, dock har de inofficiellt vidtagit vissa åtgärder. De undersökta företagen använder i dagsläget främst obligationer vid finansieringen av deras verksamhet. Här har vi kunnat urskilja en förändring mot för ett år sedan då några företag föredrog en kortare upplåning. Investerarna har blivit försiktigare i sin utlåning till företagen samtidigt som företagen i dagsläget föredrar en längre upplåning av sitt externa kapital för att begränsa refinansieringsrisken. Detta har vi kunnat urskilja trots att det är dyrare för företagen med längre upplåning. Företagen har accepterat denna extra kostnad i och med dagens turbulenta kreditmarknad. Ingen av företagen har sökt sig till någon alternativ finansieringsform eller tvingats skjuta upp någon investering p.g.a. likviditetsbrist i företaget.</p><p> </p>

Dagens finanskris är något som berör alla parter i ett företag på något sätt oavsett vilken näringsgren företaget är verksamt i. Den rådande ekonomiska situationen väckte ett intresse hos oss och vi ställde oss frågande till om företagen är så drabbade som media framställer dem. Vi valde att undersöka kreditmarknaden med följande problemformulering: Hur har finanskrisen påverkat möjligheten för större svenska bolag att anskaffa externt kapital samt hur arbetar de för att begränsa riskerna? Studiens syfte är att förklara hur finanskrisen inverkat på ett företags finansieringsstrategi. Det kommer att göras med hjälp av personliga intervjuer som ska visa på hur företagen upplever att kreditmarknaden utvecklats under finanskrisen. Vi vill med intervjuerna även undersöka hur riskerna med ett företags externa kapital har förändrats samt hur de arbetar mot olika aktörer för att begränsa dessa. Teorierna som har behandlats i denna uppsats är två välkända teorier i form av Stakeholderteorin och Agentteorin. Dessa teorier ska hjälpa till att skildra och ge förklaringar till företagens finansieringsmöjligheter på marknaden. De ska även visa på hur företagen arbetar för att begränsa de risker som uppkommer i samband med finansieringen. Uppsatsen är byggd på en kvalitativstudie med ett induktivt angreppssätt och hermeneutisk kunskapssyn. Datainsamlingen består av fem djupgående intervjuer med olika börsnoterade bolag. En sammanställning av intervjuerna presenteras i uppsatsens empiriska kapitel. Det som framkommer av uppsatsen är att finanskrisen inte haft någon större inverkan på de undersökta bolagens finansiering, dock har de inofficiellt vidtagit vissa åtgärder. De undersökta företagen använder i dagsläget främst obligationer vid finansieringen av deras verksamhet. Här har vi kunnat urskilja en förändring mot för ett år sedan då några företag föredrog en kortare upplåning. Investerarna har blivit försiktigare i sin utlåning till företagen samtidigt som företagen i dagsläget föredrar en längre upplåning av sitt externa kapital för att begränsa refinansieringsrisken. Detta har vi kunnat urskilja trots att det är dyrare för företagen med längre upplåning. Företagen har accepterat denna extra kostnad i och med dagens turbulenta kreditmarknad. Ingen av företagen har sökt sig till någon alternativ finansieringsform eller tvingats skjuta upp någon investering p.g.a. likviditetsbrist i företaget.