För alla som läser det naturvetenskapliga eller tekniska programmet på gymnasiet är kursen i Kemi 1 obligatorisk. Flera studier har visat att motivationen för kemistudier på gymnasiet och även i högre utbildning såsom högskole- och universitetsnivå dalar, vilket kan anses oroväckande. För att närma sig svaret om vad som påverkar motivationen för kemistudier formulerades en övergripande fråga för den här studien, nämligen; Hur ser gymnasieelevers uppfattningar om kemistudier ut? I studien ingick även att ta reda på vilket synsätt eleverna hade på lärarens påverkan på motivationen till kemistudier. Metodvalet föll på en fenomenografisk inriktning där elevernas gemensamma uppfattningar tolkades och därefter kategoriserades i olika beskrivningskategorier. Resultatet visar att vissa elever ansåg kemistudier viktiga för fortsatta studier och/eller kommande yrkesliv alternativt för att förstå sin omgivning. Andra ansåg studier i kemi vara oviktiga eller icke-nödvändiga. Slutsatserna av denna studie indikerar att den sistnämnda gruppen elever behöver motiveras genom att förstå allmännyttan med kemikunskaper såsom att följa naturvetenskapliga omvärldsdiskussioner. I framtiden behöver eventuellt kursplanen i Kemi 1 förändras och inkludera mer återkoppling mellan vardags- och yrkesliv för att kunna motivera elever från den sistnämnda gruppen.Gällande elevernas motivation till kemistudier framkom att somliga elever associerade bra betyg, vidareutbildning, ljus framtid och ett välbetalt jobb. Andra motiverades av intresse för kunskap/ämnet/programmet eller ett blivande yrke. Ytterligare grupp motiverades främst av sin omgivning såsom familj och vänner. Gällande lärprocessens påverkan på kemistudier framträdde en tydlig skillnad mellan elever som förstod vad en god lärprocess är, det vill säga, samspel mellan lärare och elev och de som ansåg att lärprocessen helt berodde på eleven själv eller enkom på läraren. Lärarens påverkan på studiemotivation i kemi visade sig vara den största påverkan hos eleverna.