<p>Den klassiska teorin antar att ekonomiska aktörer fattar beslut under risk utifrån korrekta skattingar av statistiska sannolikheter. I ljuset av experimentell forskning har dessa axiom emellertid visat sig vara kontrafaktiska. Människor har kognitiva begränsningar som resulterar i logiska felslut och emotioner som medför temporära begränsningar att göra sakliga och konsekventa bedömningar. För att möta de kognitiva begränsningarna måste människor förenkla problem med olika former av heuristiker så att kostnaden för att fatta ett specifikt beslut begränsas. Ekonomiska problem under risk präglas allmänt av stor komplexitet, därför är det ett område där det är förhållandevis lätt att urskilja olika heuristiker. Genom att studera hur människor faktiskt beter sig blir det möjligt att göra mer realistiska modeller och därmed också att uppnå mer korrekta förväntningar om beteenden. Uppsatsen behandlar vilka faktorer som påverkar individers beslut under risk, hur vinster och förluster hanteras och huruvida personer som studerat ekonomiämnen i högre grad än andra har en heuristik som innebär att väntevärden maximeras. Kognitiva begränsningar och emotioner har stor påverkan av beslutsfattande. Den empiriska undersöknings resultat ligger i linje med Prospektteorin av Kahneman och Tversky. Förluster och vinster hanteras olika av en stor del av respondenterna vilket beror på att många av dem hyser en förlustaversion som resulterar i att de är mer benägna att ta risker när det gäller möjligheter att undvika förluster än när det gäller möjligheter att göra vinster. Enkäten som ligger till grund för den empiriska studien kan översättas till monetära utfall beroende av hur respondenterna besvarat den. Detta sammanlagda utfall analyserades mot bakgrundsvariabler. Regressionen visade i detta fall att personer som läst finans fått högre utfall än övriga och analogt män högre utfall än kvinnor. Detta kan tolkas som att dessa två grupper i högre grad än andra har en heuristik för att maximera väntevärden.</p>

Den klassiska teorin antar att ekonomiska aktörer fattar beslut under risk utifrån korrekta skattingar av statistiska sannolikheter. I ljuset av experimentell forskning har dessa axiom emellertid visat sig vara kontrafaktiska. Människor har kognitiva begränsningar som resulterar i logiska felslut och emotioner som medför temporära begränsningar att göra sakliga och konsekventa bedömningar. För att möta de kognitiva begränsningarna måste människor förenkla problem med olika former av heuristiker så att kostnaden för att fatta ett specifikt beslut begränsas. Ekonomiska problem under risk präglas allmänt av stor komplexitet, därför är det ett område där det är förhållandevis lätt att urskilja olika heuristiker. Genom att studera hur människor faktiskt beter sig blir det möjligt att göra mer realistiska modeller och därmed också att uppnå mer korrekta förväntningar om beteenden. Uppsatsen behandlar vilka faktorer som påverkar individers beslut under risk, hur vinster och förluster hanteras och huruvida personer som studerat ekonomiämnen i högre grad än andra har en heuristik som innebär att väntevärden maximeras. Kognitiva begränsningar och emotioner har stor påverkan av beslutsfattande. Den empiriska undersöknings resultat ligger i linje med Prospektteorin av Kahneman och Tversky. Förluster och vinster hanteras olika av en stor del av respondenterna vilket beror på att många av dem hyser en förlustaversion som resulterar i att de är mer benägna att ta risker när det gäller möjligheter att undvika förluster än när det gäller möjligheter att göra vinster. Enkäten som ligger till grund för den empiriska studien kan översättas till monetära utfall beroende av hur respondenterna besvarat den. Detta sammanlagda utfall analyserades mot bakgrundsvariabler. Regressionen visade i detta fall att personer som läst finans fått högre utfall än övriga och analogt män högre utfall än kvinnor. Detta kan tolkas som att dessa två grupper i högre grad än andra har en heuristik för att maximera väntevärden.