Inom revisionsbranschen upptar tilläggstjänster en betydande del av tjänsteutbudet. Utöver revision erbjuder revisionsbyråerna även tjänster inom redovisning, skatt och rådgivning. Forskning visar att när tilläggstjänster och revision säljs till samma kund så uppstår en synergieffekt som inom forskningsvärlden benämns kunskapsöverföring. Denna synergieffekt har enligt forskarna en positiv inverkan på revisionen vilket i sin tur kan leda till en effektivare revision. Mot denna bakgrund har denna studie som mål att ta reda på vad som konkret bidrar till att kunskapsöverföring kan uppstå inom en revisionsbyrå.Ett delsyfte är att studien ska fungera som en kartläggning av vad kunskapsöverföring kan innebära för revisorers dagliga arbetsuppgifter i praktiken. Eftersom effekten kunskapsöverföring uppstår mellan olika tjänsteområden och avdelningar har studien även som delsyfte att undersöka vilken betydelse kommunikation har för effektens uppkomst.På grund av studiens explorativa karaktär och vår frågeställning valde vi att genomföra dubbla metoder vilket innebar både intervjuer och enkäter. För att utöka vår förståelse och skapa underlag för enkäten genomförde vi sex intervjuer med fem auktoriserade/godkända revisorer och en konsult. Dessa respondenter representerar fem olika revisionsbyråer, varav fyra var big-4 byråer. Efter intervjuerna genomfördes även en enkätundersökning baserad på intervjuernas resultat som vände sig till alla auktoriserade/godkända revisorer i Sverige.Den teoretiska referensramen utgår från den tidigare arkivforskning som gett indikationer på kunskapsöverföringens existens inom revisionsbranschen. Utöver detta behandlas även forskning kring revisorns oberoende samt revisionskvalitet. För att anknyta till studiens delsyfte kring kommunikation presenteras även teorier kring överföring av kunskap.Resultaten från intervjuerna och enkäten presenteras i empirin tillsammans inom gemensamma teman utifrån vilka bidragande effekter vi har hittat. Dessa teman är förberedande arbete och förvarningar, användande av andras arbete, kommunikation, informationsvärdering samt påverkan på revisionsprocess. Empirikapitlet avslutas med två egna förklaringsmodeller för fenomenet kunskapsöverföring.Studien visar att revisorerna i stor utsträckning anser att kunskapsöverföring existerar. Revisorer kan effektivisera revisionsprocessen genom användande av det arbete som andra konsulter gjort under året samt få förvarningar som bättre förbereder dem inför revisionen. Kommunikation är nödvändig för att dessa faktorer ska kunna uppstå och revisorerna värderar information från konsulter individuellt sett. De förklaringsmodeller vi konstruerade kan till 38 % respektive 55 % förklara vad som bidrar till att kunskapsöverföring uppstår mellan tilläggstjänster och revision. / Within the audit industry, non-audit services constitute a significant part of the services that is offered. In addition to auditing, the audit firms also offer services within accounting, tax and advisory. Research has shown that a synergy effect known as knowledge spillover occurs when audit and non-audit services are sold to the same customer. According to the researchers, this synergy effect has a positive influence on the audit service which in turn could lead to a more efficient audit process. With this in mind, this study aims to find out which factors that contributes to the occurrence of knowledge spillover within an audit firm.A subsidiary aim is that the study shall work as an investigation of what knowledge spillover can mean for the daily work tasks of auditors. Since the knowledge spillover effect occurs between different service areas and departments, the study also aims to discover how communication can affect the emergence of the effect.Because of our research question and the explorative character of the study, we choose to perform mixed methods i.e. both interviews and surveys. With the purpose of expanding our understanding and create a basis for our survey, six interviews were performed with five APCs and one advisory consultant. These respondents represented five different audit firms, of which four were big-4. After this, a survey based on the results of the interviews was distributed to all APCs in Sweden.The theoretical framework sets out from earlier archival research that has indicated that knowledge spillover exists within the audit industry. Apart from this, research within the area of auditor independence and audit quality will also be presented. To link with the study’s subsidiary aim regarding communication, theories within the area of knowledge transfer will also be discussed.The empirical findings from the interviews and the survey are presented together in themes based on the contributing effects we’ve found. These themes are preparatory work and warnings, using the work of others, communication, information, evaluation and impact on the audit process. The chapter is then ended with two of our own explanatory models for the phenomenon of knowledge spillover.The results show that auditors to a great extent find that knowledge spillover exists. Accountants can streamline the audit process by using the work of other consultants performed during the year and also by getting early warnings that better prepare them for the audit. Communication is necessary for these factors to occur and auditors’ values information they receive from consultants individually. The explanatory models constructed can explain what factors that contributes to knowledge spillover between audit and non-audit services to 38 % respectively 55 %