I studien granskas ändringen i lagen om mottagande av asylsökande, som möjliggör för 32 kommuner att tillämpa geografiska restriktioner för asylsökandes eget boende i områden med sociala och ekonomiska utmaningar. Studiens frågeställningar rör hur asylsökandes eget boende framställs bland kommunala tjänstepersoner och politiska handlingar, vad för problem som lagändringen ämnar lösa och vad för effekter som förväntas av lagändringen. Datamaterialet består av en policyanalys av politiska handlingar, en enkätundersökning riktad till kommunala tjänstepersoner och fyra intervjuer med tjänstepersoner som besvarat enkäten. Forskningen förankras teoretiskt inom områdena segregation, integration och migration, samt samhällsplaneringsperspektiven av socialt rättvis planering och fronetisk planering. Studiens resultat visar att lagändringen motiveras genom att asylsökandes eget boende framställs som orsaken bakom en rad problem på nationell, kommunal, områdes- och individnivå i politiska handlingar, exempelvis segregation och bristande integration. Resultatet från enkäten visar att tjänstepersonerna över lag inte förväntar sig att lagändringen kommer att ge önskvärda effekter. Intervjuerna visar att detta kan förklaras av att incitamenten anses vara för svaga samt att just asylsökandes eget boende inte anses vara orsaken bakom segregation. Studiens slutsats är att det krävs en förändrad politisk förståelse av segregation, för att fokus ska flyttas från asylsökandes val till det som faktiskt påverkar segregationen.