Studiens utgångspunkt börjar i bakgrunden som presenterar fenomenet kris och dess innebörd, myndighetskommunikation, kriskommunikation och förtroendekriser. Studiens material består av tre uttalanden från Försvarsmaktens regementschef Ola Bavér och arméchef Karl Engelbrektson. Därefter grundas studiens syfte på den forskningslucka som återfinns om Försvarsmaktens kriskommunikation och strategier då fenomenet är ett outforskat område. För att kunna analysera myndighetens kriskommunikation behövs en förståelse för diverse strategier. Därför utgår studien från teorierna Image Repair Theory där tillämpade strategier analyseras och om eventuella skillnader inom materialen återfinns. Vidare tillämpas teorin Excellence Theory för att undersöka vilka kommunikationstyper myndighetens kriskommunikation består av och om den tillämpade kommunikationstypen speglar deras värdegrund och krav på öppenhet. Metodologiskt utgår studien från den kvalitativa textanalysen för att dela in texten i mindre delar, detta för att därefter strukturera upp innehållet genom kodning och kategorisering. Dessa kodningar och kategoriseringar ligger sedan till grund för studiens analys av kriskommunikationens strategier.   Slutsatsen som vi kommit fram till är att strategier som minska händelsen, tillrättaläggande och förnekelse har tillämpats i Försvarsmaktens kriskommunikation. Vidare menar vi att deras kriskommunikation ger ett sken av strävan efter en tvåvägskommunikation men i själva verket är den i enlighet med en envägskommunikation. Dessutom resulterade studiens analys och diskussion i att myndighetens kriskommunikation inte speglar deras värdegrund och krav på öppenhet. Genom att vi genomför denna studie kommer vi bringa klarhet och bidra med kunskap i hur Försvarsmaktens företrädare hanterar en kris, som påverkar samhällets förtroende för myndigheten, genom kommunikation. / The study begins with the background of the research area which presents the phenomenon of crisis and its meaning, authority communication, crisis communication and crises of confidence. The study´s material consists of three statements from the Swedish Armed Forces' regimental Commander Ola Bavér and army Commander Karl Engelbrektson. The purpose of the study is then based on the research gap that can be found on the Armed Forces' crisis communication and strategies, as the phenomenon is an unexplored area. In order to be able to analyze the authority´s crisis communication, an understanding of various strategies is necessary. Therefore, the study is based on the theories Image Repair Theory where applied strategies are analyzed and if any differences within the materials are found. Furthermore, the Excellence Theory is applied to investigate which types of communication the authority´s crisis communication consists of and whether the applied type of communication reflects their values and demands for openness. Methodologically, the study is based on qualitative text analysis to divide the text into smaller parts, in order to then structure the content through coding and categorization. These codings and categorizations then form the basis of the study´s analysis of crisis communication strategies.  The conclusion we have reached is that strategies such as reducing the incident, correction and denial have been applied in the Armed Forces' crisis communication. Furthermore, we suggest that their crisis communication gives the appearance of striving for a two-way communication, but in fact it is in accordance with a one-way communication. In addition, the study´s analysis and discussion resulted in the authority´s crisis communication not reflecting their values and demands for openness.                 By carrying out this study, we will bring clarity to and contribute knowledge about how representatives of the Armed Forces' handle a crisis, which affects society´s trust in the authority, through communication.