No description available.

No description available.

No description available.

In the past two decades, globalization has become a popular term to explain the spirit of our time, society and future. Therefore many studies about globalization in different areas have been developed, as in economy, politics and culture. However some relevant agents and aspects of this transformation process have been somewhat overlooked by academia. Thus is important to note that media both plays an essential role in acculturation processes and has singular effects in distinct societies. Moreover inegalitarian and rather culturally closed societies, as the Brazilian one, may see developed nations’ cultural goods and values, transmitted by foreign media production, as sign of high status. Thus, when the elite have the means to get in touch and absorb western signs prior to the masses – among other ways, through paid media-, what we may have is a scenario where western music, movies, TV series, cultural values, language, subcultures, etc., become fashionable products, as status raising tools in class conflicting societies.

The aim of this study is to examine the impact of social trust in public risk communication in St Elizabeth, Jamaica. From a cultural rationality approach is social trust assumed to affect the public’s risk perceptions and consequently their risk behavior when it comes to natural disasters. Hence, social trust is assumed to have an effect of how the citizenry of Jamaica perceives public risk communication. The risk communication carried out by the local authorities (St Elizabeth Parish Council) is examined through participant observations and expert interviews. Furthermore, twelve citizens are interviewed to examine their risk perceptions, risk behavior and their perception of the public risk communication in St Elizabeth. All twelve respondents express a low level of social trust in the local authorities. Instead they express a great trust in media to provide them with necessary short-term risk information (crisis communication). As a result of this, the respondents have little knowledge about long-term disaster preparedness. Findings in the present study can confirm that the level of social trust is affecting which communication channels the public chooses to utilize for risk communication. Therefore social trust is an important factor to have in mind when examining any risk communication. Also, the present study challenges previous studies emphasizing that dialogue is a requirement for building social trust in risk communication.

Purpose: To investigate how new technologies and new media possibilities are converging into older forms of mass media and examine the flow of cross platform communication and its implications with gatekeeping. Questions at Issue: How is gatekeeping involved in the process of broadcasting the internet discussion? How do television gatekeepers pre-mediate and script the online discussion? Is the convergence process allowing access for the participatory culture, making televised information less hierarchical? Theory: Gatekeeping controls the flow of information distributed through media to its audience. Gatekeeping is a selective process, using different mechanisms to filter information. Method: A semi-structured interview was conducted with an editor at the Swedish TV4 program Nyheterna. Additionally, through a content analysis proceeding the comments found on the TV4 forum submitted by participants of the convergence process were collected and compared to the comments broadcast in television. Results: The material showed that out of 319 comments, in total, 39 where broadcast; only 19 of the 39 comments could be traced back to the forum. The comments had also been manipulated in the convergence process. Despite new technologies traditional gatekeeping mechanisms control the flow of information. Summary: Further research needs to be done to fully investigate the impact of new technologies and explore whether their participants have influence during the gatekeeping process.

No description available.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur publikmedverkan förändrats i public service-radion i och med digitaliseringen. Publikmedverkan ska undersökas ur flera aspekter men med ett särskilt fokus på nya medieformer. Teori: Då en enskild relevant teori saknas för området publikmedverkan inom public service-radion har tidigare forskning från flera närliggande områden sammanställts i en för uppsatsens syfte unik analysmodell. Denna modell konceptualiserar infrastrukturen för publikmedverkan i public service-radion. Den beskriver hur den tekniska utvecklingen och public service-uppdraget påverkar publikmedverkan och att det främst är nya medier som används för publikmedverkan. Metod: Uppsatsens empiriska undersökning består av en kvantitativ innehållsanalys som mäter utrymmet för publikmedverkan (mängd publikgenererat innehåll i sändning och antal uppmaningar till publikmedverkan) samt vilka medieformer som används för publikmedverkan vid två tillfällen. Undersökningen består av 20 sändningstimmar 1995 och 20 sändningstimmar 2010, jämnt fördelade mellan radiokanalerna P1 och P3. Resultat: Den empiriska undersökningen visar att utrymmet för publikmedverkan har ökat i och med digitaliseringen. Publikmedverkan har även blivit mer kvalitativ, mer spridd över olika ämnen och fått hela programformer som bygger på publikmedverkan. Det visar sig också att public service-uppdraget har en större roll att spela i denna utveckling än digitaliseringens tekniska möjligheter. De nya medierna används nämligen inte i den utsträckning som analysmodellen påvisade. Det förekommer användning av nya medier vilket visar på att public service-radion medvetet förändrar medieformerna för publikmedverkan och det påverkar i sin tur kommunikationen mellan radion och publiken. Det mest använda mediet är dock telefonen som procentuellt ökade användarmässigt mellan mätåren 1995 och 2010. Detta förmodligen på grund av public service-uppdraget och mediets dialogfokuserade utformning. Nyckelord: Publikmedverkan, interaktion, public service, radiojournalistik, nya medier

The aim of this master´s thesis is to investigate how Aftonbladet/Sportbladet is describing the Swedish national men team in football during the European Championship years 1992, 2004 and 2008. Reading over 200 articles gave me an excellent overview of the differences and similarities between the three chosen periods. The theoretical framework has three key terms which circulates around the paper. The terms are discourse, stereotype and national identity. Several results are presented and discussed; some are included in this abstract. There are huge reporting differences between the chosen periods which involve attention on one or several chosen players from the Swedish national team. The attention around the Swedish national team got larger during the European Championship 2004 and even larger during the European Championship 2008. The conclusion of this master´s thesis shows how important media is for the world of sports and in this case the world of football. / Aftonbladet är Sveriges ledande tidning när det gäller rapportering av sport och framförallt fotboll. Sedan Sportbladets tillkomst år 2000 har detta fått en enorm ökning. Det svenska herrlandslaget i fotboll har fått olika framställningar under år 1992, år 2004 samt år 2008. Aftonbladets rapportering av det svenska fotbollslandslaget under Europamästerskapen 1992, 2004 och 2008 har varit stor och en ökning har gjort genom åren. Sedan Sportbladet kom till har ökningen dubblerats och det svenska herrlandslaget har fått större publicitet i Aftonbladet/Sportbladet. Den största skillnaden är att Aftonbladet/Sportbladet år 2004/2008 lägger större fokus på enskilda spelare än år 1992. En anledning till detta kan även vara Sportbladets uppkomst då rapporteringen ökade och antalet skribenter vid Aftonbladet/Sportbladet ökade till antalet. Uppsatsens syfte är att redogöra för vilka skillnader som existerar under EM 1992, 2004 och 2008. Vad har förändrats och av vilken anledning samt vilka likheter/skillnader som förekommer i rapporteringen. Jag har bland annat kommit fram till att rapporteringen har inriktats på vissa spelare mer än andra och att de spelare som har mest framgångsrika karriärer utanför landslaget även får störst fokus i Aftonbladet/Sportbladet.

No description available.