Studiens syfte var att undersöka kunskaper som medverkat till att utveckla förmågan att analysera dockspelets användning dels som redskap, dels som hjälpmedel i den sociala praktiken och vidareutveckla engagemang för barns lärande. Forskningsfrågorna var vägledande i studien och hade följande formuleringar: - Vilka kommunikativa värden medför användningen av dockor i förskolans pedagogiska verksamhet? - Vilka kommunikativa utmaningar och kulturella situationer synliggör användningen av dockan i förskolan när barnen erbjöds delaktighet och inflytande? Via användandet av dockan skapades en möjlighet att utveckla kommunikation och samspel med barnen, dockan och pedagoger i förskoleverksamheten. I denna etnografiska fältstudie bestod datainsamlingsmetoden av film, foton, intervjuer och berättelser av pedagoger. Datainsamlingsmaterialet analyserades och sammanställdes utifrån studiens syfte och forskningsfrågor. Resultatet visade att kommunikationen med dockan i aktiviteter och samspelssituationer utvecklades i takt med att pedagogernas fokus förändrades. Då synliggjordes det att pedagogerna i sitt agerande tillsammans med dockan som medierande redskap bjöd in barnen till kommunikation som uppmuntrade till delaktighet. Därigenom utvecklade barnen förmågan att ta egna initiativ där de tillsammans med dockan tränade upp sin kommunikationsförmåga. Barnens språkliga medvetenhet och ordförråd synliggjordes i barnens identitetsutveckling då emotionella handlingar och tankar användes i vardagliga situationer, både tillsammans med pedagogernas och deras egna dockor vilket tydligt påverkade barn som tidigare inte kommunicerat i så stor utsträckning. Via analysen kunde pedagogerna se att barnen fått ett större talutrymme i samlingar och gemensamma aktiviteter. Dockan hade genom olika samspelssituationer förstärkt deras språkliga förmåga. Dockan på förskolan skapade ett lustfyllt lärande och fick därigenom ett kommunikativt värde. / The study's purpose was to investigate the knowledge that helped to develop the ability to analyze the doll performance, however, use both as tools and as aids in the social practice and further develop the commitment to children's learning. The research questions guided the study: - What communicative values, the use of dolls in the preschool educational activities? - What communication challenges and cultural situations, reveals the use of the dock in kindergarten when the children were offered participation and influence?   The use of the doll created an opportunity to develop communication and interaction with the children, doll and educators in early childhood education. This ethnographic field study consisted of data collection of video recordings, photos and interviews with educators. The data was analyzed in relation to the study objectives and research questions. The results showed that the communication with the doll in activities and interaction situations developed in pace with a change in the educators' focus. This was made visible to teachers in their performance with the doll as mediating tools which afforded the children to communicate and encouraged participation. Thereby, the children developed the ability to take initiative when they trained their communication skills together with the doll. The children's awareness of language and vocabulary was shown in the use of language. It was made visible in the children's identity development as emotional actions and thoughts used in everyday situations, both with the educators and their own dolls which clearly affected the children who did not previously communicate to a great extent. Furthermore, the analysis showed that the children have a greater opportunity to speak in groups and common activities. The use of the doll had through various interactive situations strengthened their linguistic ability. The doll on the preschool created a pleasurable learning and thus gained a communicative value.