Syftet med denna studie är att undersöka och kartlägga hur medarbetarna på ett företag som arbetar med kompetensutveckling resonerar kring sin egen kompetensutveckling, detta i relation till företagets kompetensutvecklingskultur. De två formulerade frågorna är; Hur ser företagets kompetensutvecklingskultur ut ur medarbetarnas perspektiv samt Hur ser medarbetarnas individuella kompetensutvecklingskultur ut ur medarbetarnas perspektiv. Studien gjordes i samverkan med ett företag och studiens empiri bygger på en enkätundersökning med 69 konsulter som arbetar på olika enheter inom företaget. Den teoretiska referensramen består av Bryk och Schneiders teori om relationell tillit och Wermkes teori om kompetensutvecklingskultur. Studien utgår från tidigare forskning som behandlar kompetensutvecklingskultur ur ett kontextuellt sammanhang samt hur lärande kan beskrivas som en dynamisk process som oavbrutet förändrar individers sätt att tänka, deras uppfattningar och intellektuella förmågor utifrån deras kulturella och sociala kontext. Tidigare forskning berör även hur avgörande förståelsen för såväl den historiska som den konceptuella kontexten är för att skapa tillit inför olika val av källor för kompetensutveckling hos lärare samt forskning som visar på ett starkt statistiskt samband mellan ökad akademisk produktivitet och tillit. Ur resultatet kan utläsas att medarbetarna upplevde att de i hög utsträckning själva tog initiativ till sin kompetensutveckling och att beslutet om kompetensutveckling i hög utsträckning fattades tillsammans med en överordnad. Vidare framkommer det ur resultatet att tilliten på företaget generellt är hög. Dessutom tyder resultaten med några få undantag på att det finns en stark kompetensutvecklingskultur på företaget som grundar sig på idén att det finns en gemensam professionell kultur bland de anställda och att de har gemensamma uppfattningar om hur kompetensutveckling äger rum på företaget.