Avhandlingen tar sin utgångspunkt i den så kallade övergångsproblematiken då nya provinser införlivades i det svenska riket efter 1658. I avhandlingen analyseras tidens politiska och ekonomiska konflikter samt interaktionen mellan undersåte och överhet. Materialet diskuteras i förhållande till ett modernt natonalismkritiskt forskningsälge. Källmaterialet utgörs av invånrnas egna skrivelser till de nya makthavarna i samband med att Skånska kommissionen besökte Blekinge 1669-70 / Avhandlingen speglar en reltivt fredlig period före Skånska kriget där interaktionen mellan undersåte och överhet föregick enligt de mönster som fanns etablerat i de nordiska konglomeratstaterna redan under medeltiden. Borgare, bönder och präster eftersträvade att hos den svenska överheten vinna stöd för sina egna privilegier, vilket ofta innebar konflikter med andra grupper i landskapet. De konflikter som återfanns under dansk tid återkom också umgänget med den svenska överheten och lokala maktordningar konfronterades mot tidens centralistiska, absoluta maktordningar. I denna proces formades nya vinnare och nya förlorare i det blekingska lokalsamhället.